Att anlita en svetsfirma för byggnadssmide och industrikonstruktioner handlar om mer än pris. Du behöver veta vilka krav din konstruktion ställer, vilka intyg leverantören ska kunna visa, vem som ansvarar för vad och hur ett offertunderlag ser ut som går att jämföra. Den här guiden går igenom de frågorna och bygger på Boverket, Kiwa, SIS, Svetskommissionen och Gohlins. Den visar också vad Skärås Svets & Mekaniska i Västerås själva uppger på sin webbplats om certifieringar, tjänster och utrustning, och den publiceras av Skärås.
Vad bör du tänka på innan du anlitar en svetsfirma?
Börja med att ta reda på vad det du beställer ska användas till och vilka krav som följer av det, innan du ber om några offerter. Om konstruktionen är en bärande del av en byggnad gäller andra regler än för en maskinram eller en reparation i en anläggning, och kraven avgör vilka certifikat som leverantören behöver ha.
Vilka frågor ska du besvara innan du begär offert?
- Vad ska byggas, repareras eller monteras, och är det en bärande del av en byggnad eller något annat, till exempel en del i en maskin eller en lyftanordning?
- Vilket material gäller, till exempel stål, rostfritt eller aluminium?
- Finns konstruktionsritningar, och vem har tagit fram dem?
- Vilken utförandeklass, EXC 1 till EXC 4, och vilken svetskvalitetsnivå kräver konstruktionen eller upphandlingen?
- Ska leverantören bara tillverka, eller också montera på plats och lyfta in delarna?
- När måste arbetet vara klart, och finns det förhållanden på plats som påverkar utförandet, till exempel trånga utrymmen?
Om konstruktionen är bärande eller inte är en central fråga. Boverket skriver att kravet på CE-märkning enligt byggproduktförordningen gäller endast byggprodukter, och att en lastbärande stålkonstruktion som ingår i en maskin som står i en byggnad, men som inte har något med byggnadens prestanda att göra, inte är en byggprodukt. Där kan det i stället finnas krav på CE-märkning enligt annan EU-lagstiftning. Därför behöver du kunna säga vad konstruktionen är innan du kan avgöra vilka intyg du ska be om.
Ta också ställning till om du vill ha en leverantör som kan ta hand om hela kedjan eller bara en del. Skärås uppger till exempel att företaget tillverkar och monterar stålstommar och balkar, främst till industrier och byggföretag, och att det även finns möjlighet att hyra enbart lyfttjänsten med kranförare. Tänk igenom vilket upplägg som passar ditt projekt, så blir det lättare att jämföra offerter som omfattar samma sak.
Hur skapar du ett tydligt offertunderlag?
Ett tydligt offertunderlag beskriver vad som ska tillverkas, enligt vilka krav och vad som ingår, så att alla leverantörer prissätter samma sak. Ju mer konkret underlaget är, desto lättare blir det att jämföra svaren och desto mindre blir risken för missförstånd om vad som ingår.
Vad bör ett offertunderlag innehålla?
- Beskrivning av objektet: vad som ska byggas, repareras eller modifieras, med mått och antal.
- Ritningar eller tekniska specifikationer, och uppgift om vem som ansvarar för dimensioneringen.
- Material och, om det är känt, kvalitet och ytbehandling.
- Krav på intyg: till exempel CE-märkning enligt SS-EN 1090-1, utförandeklass (EXC), nivå enligt ISO 3834 och svetsarnas kvalificering enligt SS-EN ISO 9606-1.
- Leveransvillkor: önskad leveranstid, leveransplats och om montage på plats ingår.
- Dokumentation som du vill ha med leveransen, till exempel prestandadeklaration och konstruktionshandlingar.
- Förutsättningar på plats: åtkomst, lyftbehov och andra arbeten som pågår samtidigt.
Uppgiften om vem som ansvarar för dimensioneringen är mer än en formalitet. Boverket förklarar att standarden SS-EN 1090-1 anger fyra olika metoder för hur tillverkaren redovisar produktens väsentliga egenskaper, och att metoderna utgår från vem som ansvarar för dimensioneringen, tillverkaren eller köparen. Vilken metod tillverkaren har möjlighet att använda framgår av intyget från det anmälda organet. Skriv därför i underlaget vem som har tagit fram ritningarna.
Om du saknar konstruktionsritningar går det att ta hjälp av en konstruktör. Skärås skriver att företaget utgår från kundens egna konstruktionsritningar om sådana finns och annars hjälper kunden att komma i kontakt med en konstruktör som kan ta fram underlaget. Om projektet gäller byggnadssmide för en industrihall kan du läsa mer i vår offertguide, Byggnadssmide för industrihall, som går igenom vad en offert för en sådan konstruktion bör täcka.
Vilka certifieringar och kvalifikationer ska en svetsfirma ha?
Vilka certifieringar som krävs beror på vad du beställer, men för bärande stål- och aluminiumkonstruktioner i byggnader är certifiering enligt SS-EN 1090-1 ett krav för tillverkaren, och för svetsning är ISO 3834 och svetsarnas kvalificering enligt SS-EN ISO 9606-1 vanliga underlag. Gå igenom stegen nedan och be om kopior av certifikaten.
1. Kontrollera CE-märkning och certifiering enligt SS-EN 1090-1.
Boverket skriver att prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för bärande delar av stål och aluminium sedan den 1 juli 2014, och att tillverkare av sådana byggprodukter också behöver vara certifierade mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna. Enligt Kiwa, som är ett ackrediterat certifieringsorgan, behöver tillverkaren certifiera sina anläggningar och sitt system för tillverkningskontroll (FPC). Be att få se certifikatet och kontrollera att det gäller den tillverkningsanläggning där ditt arbete ska utföras.
2. Fråga efter utförandeklass.
Utförandeklasserna EXC 1 till EXC 4 anger hur stränga kraven är. Enligt Kiwa är EXC 1 den enklaste och EXC 4 den mest avancerade, och ju högre klass desto strängare krav. Kiwa uppger också, enkelt uttryckt, att EXC 2 gäller för vanlig byggnad, EXC 3 för broar och EXC 4 för speciella byggnader som stora arenor. Klassen bestäms med hjälp av eurokoderna. Kontrollera att leverantörens certifikat omfattar den klass som din konstruktion hör till.
3. Be om besked om ISO 3834 och vilken nivå som gäller.
Kiwa beskriver ISO 3834 som en internationell standard med kvalitetskrav för svetsande företag, där svetsning planeras, utförs, kontrolleras och dokumenteras. Standarden har tre kvalitetsnivåer: ISO 3834-2 för omfattande, ISO 3834-3 för normala och ISO 3834-4 för enkla kvalitetskrav. Valet av nivå beror enligt Kiwa på typ av produkter, säkerhetsnivå, komplexitet och kundkrav. Fråga vilken nivå leverantören är certifierad för och om det motsvarar vad din upphandling kräver.
4. Kontrollera hur svetsarna är kvalificerade.
Svetsarprövning av stål sker enligt SS-EN ISO 9606-1. SIS beskriver standarden som kraven för kvalificeringsprov av svetsare vid smältsvetsning av stål. Be att få veta om de svetsare som ska utföra ditt arbete har giltiga prövningar för de svetsmetoder och material som arbetet kräver. Kiwa nämner även att kompetens och kvalificering av svetsare ingår bland det ISO 3834 omfattar.
5. Fråga efter svetsansvarig och kontrollrutiner.
Enligt Kiwa omfattar ISO 3834 organisation och ansvar för svetsning, med en svetsansvarig eller svetskoordinator, samt kontroll, inspektion och provning av svetsar och dokumentation och spårbarhet genom hela svetsprocessen. Fråga vem som är svetsansvarig för ditt uppdrag och hur kontroller och dokumentation hanteras.
Certifieringen är ett viktigt underlag, men den ersätter inte din egen bedömning. Certifikatet visar hur företagets verksamhet är organiserad och kontrollerad. Om leverantören passar just ditt uppdrag avgör du genom att läsa omfattningen i certifikatet och jämföra med din specifikation. Svetskommissionen skriver att det i Sverige finns över 400 ISO 3834-certifierade företag, så fråga också efter certifikatets nivå och omfattning.
Vilket ansvar har en svetsfirma och vilket har du som beställare?
När det gäller bärande stål- och aluminiumdelar som tillverkas i verkstad ligger ansvaret för prestandadeklaration och CE-märkning hos tillverkaren, medan byggherren ansvarar för att byggåtgärden i sin helhet uppfyller kraven. Ansvaret delas alltså, och det är en fördel att skriva ned fördelningen i avtalet.
1. Tillverkarens ansvar för deklaration och märkning.
Boverket skriver att tillverkaren, det vill säga den som säljer produkten under eget namn eller varumärke, är ansvarig för prestandadeklaration och CE-märkning, och att kraven gäller oavsett det tillverkande företagets storlek. Boverket skriver också att tillverkaren ska lämna prestandadeklarationen och CE-märkningen till köparen eller dennes representant, till exempel en kontrollansvarig, tillsammans med de konstruktionshandlingar som dokumenten hänvisar till.
2. Byggherrens ansvar.
Boverket skriver att byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden, och att ansvaret också omfattar den projektering som ligger till grund för åtgärden. Är du byggherre ligger alltså ansvaret för att kraven uppfylls hos dig, även om du anlitar en entreprenör. Boverket skriver även att byggherren är ansvarig för arbeten på byggarbetsplatsen.
3. Mottagningskontroll.
Boverket skriver att det i Sverige finns krav på mottagningskontroll och kända produktegenskaper, och att byggherren måste förvissa sig om produktens lämplighet med ledning av uppgifter om produktens väsentliga egenskaper, oavsett om produkten är specialtillverkad. Läs därför prestandadeklarationen när leveransen kommer och jämför den med din beställning.
4. Arbete som utförs på byggarbetsplatsen.
Enligt Boverket omfattar SS-EN 1090-1 endast bärverksdelar som tillverkas i verkstad, och byggarbeten och reparationer som utförs på byggarbetsplatsen omfattas inte av den standarden. Utförandekraven i SS-EN 1090-2 för stål och SS-EN 1090-3 för aluminium gäller däremot både i verkstaden och på byggarbetsplatsen. Om montaget ingår i uppdraget bör du därför ange i avtalet vilka utförandekrav som gäller för arbetet på plats.
5. Kontrollplan.
Enligt plan- och bygglagen (10 kap. 6 §), som Boverket återger, ska byggherren för lov- och anmälningspliktiga åtgärder se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om vilka kontroller som ska göras, vem som ska göra dem och hur de ska utföras. Fråga leverantören vilka kontroller och vilken dokumentation företaget kan bidra med till din kontrollplan.
Boverkets regler om CE-märkning gäller byggprodukter. För andra uppdrag, till exempel service och reparationer i en industrianläggning, är avtalet det verktyg du själv kan styra med. Beskriv därför i avtalet vilka specifikationer som gäller, vilken dokumentation som ska levereras och hur avvikelser ska hanteras.
Hur säkerställer du kvalitet i byggnadssmide och industrikonstruktioner?
Ett praktiskt sätt att arbeta med kvalitet är att ställa kraven tydligt i förväg, be om dokumentation och följa upp under tiden arbetet pågår. Stegen nedan bygger på det som Kiwa och Boverket beskriver, kompletterat med ett praktiskt exempel från Gohlins.
1. Skriv in kraven i avtalet.
Ange i avtalet vilka standarder, utförandeklass, svetskvalitetsnivå och dokument som gäller. Då blir det tydligt vad som ska levereras och vad du kan kräva att få se.
2. Be om svetsprocedurer och kontrollrutiner.
Kiwa nämner att svetsprocedurer kvalificeras (WPQR och WPS) och att kontroll, inspektion och provning av svetsar ingår i ISO 3834. Fråga hur leverantören hanterar detta för ditt arbete och vilka protokoll du får.
3. Förstå vanliga felkällor.
Gohlins nämner skyddsgasen som ett exempel: väljer man fel gastyp eller har felaktigt gasflöde kan resultatet bli dålig svetskvalitet med porositet eller oxiderade svetsar. Exemplet visar varför det är rimligt att fråga hur en leverantör styr sina svetsprocesser, och inte bara vad som står i certifikatet.
4. Granska dokumentationen vid leverans.
Kontrollera att prestandadeklaration och CE-märkning följer med för de delar som ska ha det, att uppgifterna stämmer med din beställning och att konstruktionshandlingarna finns med. Enligt Boverket kan den som misstänker att uppgifterna i produktdokumentationen är felaktiga eller missvisande kontakta marknadskontrollmyndigheten Boverket.
5. Dokumentera slutresultatet.
Notera avvikelser och hur de åtgärdades, och spara dokumentationen tillsammans med avtalet. Det underlättar vid framtida underhåll och om en fråga uppstår efter leveransen.
Hur jämför du offerter från olika svetsfirmor?
Jämför offerterna punkt för punkt mot ditt underlag i stället för att bara titta på slutsumman. Om offerterna täcker olika saker går de inte att jämföra, och då är det oftast underlaget eller offerten som behöver förtydligas.
1. Jämför omfattningen.
Kontrollera att varje offert omfattar samma objekt, material, ytbehandling, montage och dokumentation. Fråga om något saknas eller är oklart.
2. Jämför intyg och krav.
Kontrollera att leverantörerna kan visa de certifikat som ditt underlag kräver, till exempel SS-EN 1090-1, rätt utförandeklass och nivå enligt ISO 3834, och att certifikatens omfattning täcker ditt arbete.
3. Jämför tidsplan och förutsättningar.
Jämför den angivna leveranstiden och vilka förutsättningar den bygger på. Fråga vad som händer om underlaget ändras eller om åtkomsten på plats blir svårare än väntat.
4. Be om referenser.
Be om exempel på liknande arbeten och kontakta en tidigare kund om du kan. Fråga hur leverantören hanterade avvikelser under arbetet.
5. Väg pris mot omfattning.
Lägg samman pris, omfattning, dokumentation och tid. Den billigaste offerten kan vara den som tolkar underlaget snävast, så kontrollera vad som faktiskt ingår innan du väljer.
Vilka vanliga misstag bör du undvika när du anlitar en svetsfirma?
Flera misstag går att undvika med förberedelse innan offerten begärs: att beställa utan ett tydligt underlag, att inte läsa certifikatens omfattning och att inte skriva ned vem som ansvarar för vad.
Vilka misstag är lätta att göra?
- Begära offert utan ritningar eller utan att säga om konstruktionen är bärande.
- Tro att en CE-märkning på verkstadstillverkade delar också täcker montaget på plats.
- Förutsätta att ett certifikat gäller alla typer av arbeten utan att läsa omfattningen.
- Jämföra offerter som omfattar olika saker.
- Glömma att ange vilken dokumentation som ska följa med leveransen.
- Låta fördelningen av ansvar för dimensionering och montage vara oskriven.
Det andra felet i listan hänger ihop med vad Boverket skriver: SS-EN 1090-1 omfattar bara bärverksdelar som tillverkas i verkstad, och arbeten som utförs på byggarbetsplatsen omfattas inte av den standarden. För ett komplett uppdrag behöver du därför också veta vilka utförandekrav som gäller på plats.
Hur kan Skärås Svets & Mekaniska hjälpa dig?
Skärås Svets & Mekaniska är en svets- och mekanisk verkstad i Västerås som enligt sin webbplats grundades 1992 och i dag har cirka 15 medarbetare. Företaget arbetar med grovt och tunt smide i stål, rostfritt och aluminium och är verksamt inom stålkonstruktioner, byggnadssmide med montage, traversbanor, industriservice, reparationer och legotillverkning.
Vad uppger Skärås om certifieringar och arbetssätt?
- Certifierat mot SS-EN 1090-1, vilket enligt företaget ger behörighet att CE-märka byggprodukterna.
- Certifierat mot utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3.
- Svetsade konstruktioner utförs normalt enligt ISO 3834-4, och för högre krav är företaget även certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2.
- Svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1.
- Utgår från kundens egna konstruktionsritningar om sådana finns, annars hjälper företaget till med kontakt med en konstruktör.
- Montörerna har den utbildning och de certifieringar som krävs för att montera stommarna på plats.
Certifikat för SS-EN 1090, SS-EN 15085 och ISO 3834 finns att läsa på skaras.se. Verkstaden i Västerås har en yta på 1 230 kvm och svetsar i stål, rostfritt och aluminium med metoderna MMB (111), MIG/MAG (131, 135, 136, 138) och TIG (141). Vid montage på plats har Skärås två minikranar, en Jekko SPX650 med största lyftvikt 5000 kg och en BGlift M250 med största lyftvikt 2500 kg, och företaget har kranförare så att kunden även kan hyra enbart lyfttjänsten.
Inom industriservice och reparationer, där företaget en gång startade, har Skärås två servicebussar. Företaget beskriver sitt arbete som anpassat efter kundens förutsättningar, och arbetet varierar enligt webbplatsen mycket från projekt till projekt. Vill du diskutera ett projekt kan du ringa 021-12 35 90 eller använda kontaktformuläret på skaras.se/kontakt. Skärås säger själva att närhet till kund och korta beslutsvägar är två av företagets främsta styrkor.
Läs också: Byggnadssmide för industrihall.
Vad kostar det att anlita en svetsfirma?
Priset beror på projektets omfattning, material, ytbehandling, montage och tidsåtgång, och därför går det inte att ange ett generellt pris. Begär offert på ett tydligt underlag från flera leverantörer och jämför vad som ingår.
Hur vet jag om en svetsfirma kan göra mitt jobb?
Be om kopior av relevanta certifikat, till exempel SS-EN 1090-1, utförandeklass och nivå enligt ISO 3834, och läs omfattningen. Be också om referenser från liknande arbeten och fråga hur svetsarna är kvalificerade.
Behöver en bärande stålkonstruktion CE-märkas?
Boverket skriver att prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för bärande delar av stål och aluminium som omfattas av SS-EN 1090-1, sedan den 1 juli 2014. Standarden omfattar bara delar som tillverkas i verkstad, och produkter som inte är byggprodukter kan omfattas av annan lagstiftning.
Vad är skillnaden mellan EN 1090 och ISO 3834?
SS-EN 1090-1 gäller CE-märkning av bärande delar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad. ISO 3834 är en internationell standard med kvalitetskrav för svetsande företag, i nivåerna ISO 3834-2, ISO 3834-3 och ISO 3834-4.
Kan jag hyra enbart lyfttjänster?
Ja, enligt Skärås är det möjligt att hyra själva lyfttjänsten med minikranar och erfarna kranförare. Kontakta företaget för att diskutera ditt behov.
Vad ska en offert innehålla?
En offert bör tydligt ange vad som ingår: objekt, material, standarder och intyg, montage, dokumentation, leveranstid och förutsättningar. Då går den att jämföra med andra offerter mot samma underlag.
Vill du diskutera ett projekt? Ring Skärås Svets & Mekaniska på 021-12 35 90 eller använd kontaktformuläret på skaras.se/kontakt.
Vilka är källorna?
Uppgifterna om regler och standarder kommer från Boverket, Kiwa, SIS, Svetskommissionen och Gohlins, och uppgifterna om Skärås kommer från företagets webbplats. Källorna finns i listan nedan.
- Boverket, CE-märkning SS-EN 1090-1, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggprodukter/cpr-2011/ce-markning-ss-en-1090-1/
- Boverket, Byggherrens ansvar, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov–byggande/byggprocessen/byggherrens-ansvar/
- Kiwa, Certifiering enligt EN 1090-1, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/certifiering/certifiering-enligt-en-1090-1/
- Kiwa, Certifiering enligt ISO 3834, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/certifiering/certifiering-enligt-iso-3834/
- SIS, SS-EN ISO 9606-1:2017, https://www.sis.se/produkter/produktionsteknik/svetsning-och-lodning/allmant/ss-en-iso-9606-12017/
- Svetskommissionen, Kvalitetssäkring vid svetsning, https://www.svets.se/kunskap-tjanster/svetsstandarder-regelverk/standardiseringsomraden/kvalitetssakring-vid-svetsning/
- Gohlins, Perfekta svetsfogen, https://www.gohlins.se/kunskap/perfekta-svetsfogen-5-vanliga-svetsmisstag-och-hur-du-undviker-dem
- Skärås Svets & Mekaniska, https://skaras.se/ , https://skaras.se/tjanster/ , https://skaras.se/tjanster/stalkonstruktioner/ , https://skaras.se/mekanisk-verkstad/ , https://skaras.se/tjanster/montage-minikranar/ , https://skaras.se/tjanster/industriservice-och-reparationer/ och https://skaras.se/kontakt/