Att beställa legotillverkning av stålkomponenter handlar till stor del om att kunna beskriva vad man vill ha. En tydlig kravspecifikation, rimliga toleranser, rätt krav på dokumentation och en leverantör vars kapacitet och certifieringar passar uppdraget avgör både priset och om leveransen blir rätt första gången. Den här guiden går igenom stegen från specifikation till offert och leverantörsval, och förklarar vilka standarder som faktiskt är relevanta för svetsade stålkomponenter och stålkonstruktioner.
Vad innebär legotillverkning av stålkomponenter?
Legotillverkning innebär att en extern verkstad tillverkar detaljer eller hela konstruktioner efter kundens ritningar och specifikationer. Kunden äger konstruktionen och kraven, och leverantören står för tillverkningen.
Vad är viktigt att veta om legotillverkning av stålkomponenter?
- Uppdraget utgår från kundens ritningar och kravspecifikation.
- Leverantören ansvarar för att tillverkningen följer det som avtalats.
- En verkstad kan göra en del av arbetet själv och lägga resten hos samarbetspartners.
- Krav på certifiering och dokumentation behöver anges redan i förfrågan.
Legotillverkning används när ett företag behöver detaljer som det inte har maskiner, personal eller volym för att tillverka själv. Det kan röra sig om allt från enstaka reservdelar och prototyper till serier av svetsade detaljer eller bärande stålkonstruktioner. Det viktigaste beslutet är att välja en leverantör vars utrustning, kompetens och certifieringar passar just det som ska tillverkas.
Fördelen för beställaren är att slippa investera i egen maskinpark och personal för tillverkning som bara behövs ibland, och att kunna utnyttja en verkstads erfarenhet av till exempel svetsning, skärning och montage. Hur mycket det sparar beror på volymer, krav och hur väl underlaget är förberett, så det bör räknas på från fall till fall i stället för att tas för givet.
En legotillverkare kan också själv använda underleverantörer för vissa moment. Skärås Svets & Mekaniska i Västerås är ett exempel: verkstaden tillverkar legodetaljer i vanligt stål och står själv för legoskärning med en egen gas/plasma-skärmaskin i material upp till 150 mm tjockt, medan svarvning och fräsning görs av företagets samarbetspartners. För beställaren betyder det att man bör fråga vilka moment som görs i egen regi och vilka som läggs ut, eftersom det påverkar ledtid, kvalitetskontroll och spårbarhet.
Volymen spelar också in. Skärås skriver att verkstaden med hjälp av samarbetspartners och den egna skärmaskinen kan producera små serier med kort leveranstid. Andra verkstäder kan vara inriktade på långa serier. Att stämma av vilken typ av volym leverantören är van vid är därför ett enkelt sätt att undvika missförstånd om både pris och tidplan.
Hur skapar man en kravspecifikation för stålkomponenter?
En kravspecifikation beskriver material, mått, toleranser, ytbehandling, funktion och vilka standarder och dokument som gäller. Ju tydligare den är, desto mindre risk för felaktiga leveranser, tilläggskostnader och förseningar.
Vilka punkter bör inkluderas i en kravspecifikation?
- Materialbeteckning och den standard materialet ska levereras enligt.
- Mått, toleranser och vilken generell toleransklass som gäller för omarkerade mått.
- Krav på svetsning, till exempel kvalitetsnivå enligt ISO 3834 och utförandeklass enligt SS-EN 1090-2 för bärande stål.
- Ytbehandling och miljö som detaljen ska klara.
- Vilka kontrolldokument och intyg som ska följa med leveransen.
- Antal, leveranstid och leveransplats.
Börja med materialet. Ange stålsort och den standard som stålet ska levereras enligt direkt på ritningen eller i specifikationen, i stället för att skriva "stål" eller "rostfritt". Det gör offerterna jämförbara och gör det möjligt att kontrollera leveransen mot ett tydligt krav. Om materialets egenskaper ska kunna styrkas behöver du också ange vilken typ av kontrolldokument du vill ha. Standarden EN 10204, som på svenska ges ut som SS-EN 10204, anger vilka typer av kontrolldokument som kan lämnas för metalliska produkter enligt beställningen. Ett intyg av typ 3.1 utfärdas av tillverkaren och stöds av tillverkarens egna provningsresultat, medan typ 3.2 tas fram av tillverkaren tillsammans med en oberoende tredje part.
Mått och toleranser kommer sedan. Ange vilka mått som är funktionskritiska och sätt individuella toleranser på dem. För övriga mått kan ritningen hänvisa till en generell toleransstandard. SS-EN 22768-1, som motsvarar ISO 2768-1, anger generella toleranser för längd- och vinkelmått som saknar individuell toleransangivelse. Att ange en toleransklass på ritningen gör att verkstaden inte behöver gissa vad som gäller för de mått som inte är särskilt markerade.
Ytbehandlingen bör beskrivas utifrån den miljö detaljen ska användas i, till exempel inomhus, utomhus eller i en korrosiv miljö, och om den ska varmförzinkas, målas eller pulverlackeras. Fråga också om ytbehandlingen görs hos leverantören eller hos en underleverantör, eftersom det påverkar tidplanen.
Funktionen är den sista pusselbiten. Beskriv hur detaljen ska användas, vilka laster den ska bära och om den är en bärande del i en byggnad. Om den är det gäller särskilda regler. Enligt Boverket omfattar den harmoniserade standarden SS-EN 1090-1 bärande delar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad, och för dessa är prestandadeklaration och CE-märkning obligatoriskt sedan den 1 juli 2014. Det är tillverkaren som ansvarar för deklarationen och märkningen, och tillverkaren behöver vara certifierad mot standarden. Utförandet regleras av SS-EN 1090-2 för stål, både i verkstad och på byggarbetsplatsen, och vissa av kraven i den standarden skiljer sig mellan olika utförandeklasser. Räcken och liknande som bara är till för personsäkerhet och inte är bärande för byggnaden omfattas däremot inte av SS-EN 1090-1.
Tips: Skriv in kraven på material, generella toleranser, svetsklass, utförandeklass och kontrolldokument direkt på ritningen. Då följer de med till alla som räknar på jobbet, även om ritningen skickas vidare till en underleverantör.
Vilka toleranser är viktiga vid stålbearbetning?
Toleranser anger hur mycket ett mått eller en form får avvika från det nominella värdet. De viktigaste är de som påverkar passform och funktion, medan övriga mått ofta kan täckas av en generell toleransklass.
Toleranser finns i två huvudgrupper. Måttoleranser gäller längder, diametrar och vinklar. Geometriska toleranser gäller form och läge, till exempel planhet, rakhet, vinkelräthet och koncentricitet. För roterande delar som axlar är kast, eller runout, ofta avgörande. Det anger hur mycket en yta får avvika i cirkularitet eller excentricitet när delen roterar.
Snävare toleranser än funktionen kräver kan betyda fler bearbetningssteg och mer mätning. Det är därför bättre att utgå från vad som behövs för att delen ska fungera och passa ihop med andra delar, och diskutera med leverantören vad som är rimligt för den metod som används. För svetsade konstruktioner kan dessutom svetsningen påverka måtten, så toleranser på färdig svetsad detalj behöver stämmas av mot hur den tillverkas. Om detaljen kräver svarvning eller fräsning, fråga leverantören vem som utför bearbetningen och hur måtten kontrolleras.
1. Fastställ funktionella krav
Analysera den slutliga applikationen för att identifiera vilka mått som är kritiska. Det omfattar både dimensionella krav, som längd och diameter, och geometriska krav, som planhet, rakhet och vinkelräthet.
2. Ange toleranserna på ritningen
Sätt individuella toleranser på de kritiska måtten och hänvisa till en generell toleransklass, till exempel enligt SS-EN 22768-1, för övriga mått. Då vet leverantören vad som gäller för varje mått.
3. Stäm av metod och mätning
Olika tillverkningsmetoder ger olika precision. Fråga vilka moment leverantören gör själv och vilka som görs hos underleverantörer, och hur kritiska mått mäts och dokumenteras.
4. Väg kostnad mot precision
Snävare toleranser kan kräva fler bearbetningssteg och mer kontroll. Bedöm om kravet är motiverat av komponentens funktion innan det skrivs in.
Be leverantören markera de mått som är svåra eller dyra att hålla innan ordern läggs. Ofta går det att justera en tolerans utan att funktionen påverkas.
Hur säkerställer man leveranssäkerhet vid legotillverkning?
Leveranssäkerhet betyder att rätt detaljer kommer i tid och enligt specifikation. Den bygger på ett fullständigt underlag, en leverantör med kapacitet för uppdraget, tydligt avtalade tider och kontrollpunkter längs vägen.
Förseningar kan börja redan i underlaget: en ritning som saknar mått, ett material som inte finns i lager eller ett krav på intyg som dyker upp först vid leverans. Att lämna ett komplett underlag och få det bekräftat av leverantören innan produktionen startar är därför det enklaste sättet att minska risken. Fråga också om kapaciteten. För stora eller tunga detaljer avgör verkstadens yta, portar och lyftutrustning vad som går att hantera. Skärås anger till exempel en verkstadsyta på 1 230 kvm, portar upp till 5,0 meter breda och 4,6 meter höga och traverser på 8 ton, 6,3 ton och 3,2 ton. Den typen av uppgifter är bra att be om när detaljerna är stora.
1. Undersök leverantörens bakgrund
Be om referenser från liknande uppdrag och fråga hur länge verkstaden har arbetat med den typen av detaljer. Kontrollera att certifikaten är giltiga och omfattar rätt verksamhet.
2. Avtala leveransplanen
Kom överens om leveranstid, delleveranser, hur förseningar meddelas och vad som händer om underlaget ändras under arbetets gång.
3. Ange krav på dokumentation
Skriv i beställningen vilka kontrolldokument som ska följa med, till exempel materialintyg enligt EN 10204, mätprotokoll och, för bärande stål, prestandadeklaration och CE-märkning.
4. Följ upp under produktionen
Bestäm kontrollpunkter, till exempel godkännande av första detalj, så att avvikelser upptäcks innan hela serien är tillverkad.
En kort tidplan med datum för underlag, godkännande av första detalj och leverans gör det tydligt för båda parter vad som ska hända och när.
Vad kan en lokal svensk leverantör bidra med?
En leverantör nära den egna verksamheten kan ge kortare transporter, enklare besök i verkstaden och snabbare dialog när något behöver ändras. Om det blir så beror på den enskilda leverantören, så fråga konkret i stället för att utgå från det.
Närhet gör det lättare att besöka verkstaden, godkänna första detalj på plats och lösa frågor över telefon eller vid ett möte. För reparationer och service kan det också betyda att leverantören kan komma ut till anläggningen. Skärås beskriver till exempel att företaget har två servicebussar för industriservice och reparationer, och att större kunder inom det området bland annat är Lantz Järn & Metall och NCC.
Certifieringarna är det som går att kontrollera. För svetsade stålkomponenter är tre standarder särskilt relevanta. SS-EN ISO 3834-2 anger omfattande kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material, både i verkstad och vid installation i fält, medan delarna 3834-3 och 3834-4 anger lägre kravnivåer. SS-EN ISO 9606-1 gäller kvalificeringsprov för svetsare vid smältsvetsning av stål. SS-EN 1090-1 är den harmoniserade standarden för CE-märkning av bärande delar i stål och aluminium.
Skärås Svets & Mekaniska anger på sin webbplats att svetsarna är certifierade enligt SS-EN ISO 9606-1, att företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1 och därmed får CE-märka sina byggprodukter, och att det är certifierat mot utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3. Svetsade konstruktioner utförs normalt enligt ISO 3834-4, och för högre krav är företaget certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2. Certifikatet för ISO 3834-2, utfärdat av Inspecta Sertifiointi Oy, gäller enligt sin text till och med 2027-08-11. Företaget anger också ett certifikat enligt SS-EN 15085.
Kompetens inom svetsning är också värd att fråga om. Skärås anger att verkstaden svetsar stål, rostfritt och aluminium med metoderna MMB (111), MIG/MAG (131, 135, 136, 138) och TIG (141). Den sortens uppgifter gör det lätt att se om en verkstad har erfarenhet av just det material och den metod som ett uppdrag kräver.
Vad bör man kontrollera hos en svensk leverantör?
- Giltiga certifikat som täcker det aktuella arbetet.
- Vilka moment som görs i egen verkstad och vilka som läggs ut.
- Verkstadens kapacitet för detaljernas storlek och vikt.
- Erfarenhet av samma material och svetsmetoder.
- Möjlighet att besöka verkstaden och godkänna första detalj.
Hur begär man en offert för stålkomponenter?
En offertförfrågan bör innehålla ritningar, kravspecifikation, antal, önskad leveranstid och vilka intyg och dokument som ska ingå. Ju mer komplett förfrågan är, desto mer jämförbara blir offerterna.
Skicka med ritningar och gärna CAD-filer, med material, toleranser, svetskrav och ytbehandling angivna. Ange om det gäller en prototyp, en engångsleverans eller en återkommande serie, eftersom det påverkar både pris och upplägg. Om detaljen är en bärande byggprodukt, skriv att den ska levereras med prestandadeklaration och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1 och ange utförandeklass.
Be om att offerten anger vad som ingår: material, skärning, svetsning, bearbetning, ytbehandling, kontroll, dokumentation, emballage och frakt. Fråga också vilka moment som görs hos underleverantörer. Då blir det lättare att jämföra offerter som annars kan se olika ut bara för att leverantörerna räknat in olika saker.
Ta till sist upp logistiken. Stora eller ömtåliga detaljer kan behöva särskild emballering eller transport, och om leverantören också kan montera på plats kan det vara värt att få det prissatt i samma offert. Skärås erbjuder till exempel montage av stålstommar och traversbanor utöver tillverkningen.
Vad bör en offertförfrågan innehålla?
- Ritningar och kravspecifikation.
- Antal, seriestorlek och önskad leveranstid.
- Krav på intyg, kontrolldokument och CE-märkning.
- Önskemål om tilläggstjänster som ytbehandling eller montage.
- Begäran om att priset delas upp per moment.
Vilka faktorer påverkar kostnaden för legotillverkning?
Kostnaden styrs av materialval, hur komplex detaljen är, hur snäva toleranserna är, hur många som tillverkas och vilka krav på kontroll och dokumentation som ställs.
1. Analysera materialvalet
Materialet påverkar både råvarukostnaden och hur detaljen bearbetas och svetsas. Rostfritt eller aluminium kan vara nödvändigt för korrosionsbeständighet eller vikt, men välj det utifrån funktion och be gärna leverantören jämföra alternativ.
2. Bedöm komponentens komplexitet
Fler bearbetningssteg, fler svetsar och fler moment hos underleverantörer gör detaljen dyrare. Fråga leverantören om konstruktionen kan förenklas utan att funktionen påverkas.
3. Sätt toleranser efter funktion
Snäva toleranser kan kräva fler bearbetningssteg och mer mätning. Använd en generell toleransklass för okritiska mått och sätt snäva toleranser bara där funktionen kräver det.
4. Diskutera volymer
I en större serie fördelas ställtid och programmering på fler detaljer, vilket kan påverka styckpriset. Fråga hur priset per styck ändras vid olika antal innan du bestämmer seriestorlek.
Vad påverkar priset mest?
- Material och materialtjocklek.
- Antal moment, svetsar och underleverantörer.
- Toleranser och mätkrav.
- Seriestorlek.
- Krav på intyg, kontroll och CE-märkning.
Hur jämför man olika leverantörer för legotillverkning?
Jämför leverantörer på samma underlag: certifieringar som täcker uppdraget, kapacitet, erfarenhet av liknande detaljer, vad offerten innehåller, leveranstid och referenser.
1. Granska erfarenhet och kapacitet
Fråga hur länge verkstaden har arbetat med liknande detaljer, vilka material och svetsmetoder den behärskar och om lokaler och lyftutrustning räcker för detaljernas storlek.
2. Jämför offerter på lika villkor
Be flera leverantörer räkna på samma underlag och be om priser uppdelade per moment. Kontrollera betalningsvillkor och vad som ingår i priset.
3. Kontrollera certifikat och kvalitetsrutiner
Be om kopior av certifikaten och kontrollera att de är giltiga och omfattar rätt verksamhet, till exempel ISO 3834 för svetsning och SS-EN 1090-1 för bärande stål. Fråga hur kontroller dokumenteras.
4. Begär referenser
Prata med tidigare kunder om leveranstider, kommunikation och hur avvikelser hanterades. Det ger information som inte syns i en offert.
Vilka punkter bör jämförelsen omfatta?
- Certifieringar och deras giltighet.
- Kapacitet och utrustning.
- Pris per moment och betalningsvillkor.
- Leveranstid och hantering av förseningar.
- Referenser från liknande uppdrag.
Vilka frågor brukar inköpare ställa om legotillverkning?
Här är korta svar på vanliga frågor om att beställa legotillverkade stålkomponenter.
Vad är legotillverkning?
Legotillverkning innebär att en extern verkstad tillverkar detaljer eller konstruktioner enligt kundens ritningar och specifikationer. Kunden äger konstruktionen och kraven, och verkstaden står för tillverkningen.
Hur definierar man toleranser för stålkomponenter?
Sätt individuella toleranser på de mått som är kritiska för funktion och passform, och hänvisa till en generell toleransklass, till exempel enligt SS-EN 22768-1, för övriga mått. Geometriska krav som planhet eller kast anges separat där de behövs.
Vad ska ingå i en kravspecifikation?
Material och materialstandard, mått och toleranser, svetskrav, ytbehandling, funktion och laster, vilka kontrolldokument som ska följa med samt antal och leveranstid.
Hur lång tid tar legotillverkning vanligtvis?
Det beror på detaljens komplexitet, antal, materialtillgång och hur många moment som görs hos underleverantörer. Be leverantören om en tidplan utifrån det konkreta underlaget.
Vad är leveranssäkerhet och varför är det viktigt?
Leveranssäkerhet innebär att rätt detaljer levereras i tid och enligt specifikation. Förseningar eller fel kan stoppa den egna produktionen eller ett byggprojekt.
Behöver stålkomponenter vara CE-märkta?
Bärande delar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad och omfattas av SS-EN 1090-1 ska enligt Boverket ha prestandadeklaration och vara CE-märkta. Delar som inte är byggprodukter, till exempel en stålkonstruktion i en maskin, omfattas inte av det kravet men kan omfattas av annan EU-lagstiftning.
Hur hittar man rätt leverantör för legotillverkning?
Jämför erfarenhet, kapacitet, certifieringar, pris och leveranstid på samma underlag, och be om referenser från liknande uppdrag.
Behöver du legotillverkning eller legoskärning i stål? Skärås Svets & Mekaniska i Västerås tar emot förfrågningar via kontaktformuläret på skaras.se.
Vilka är källorna?
- Boverket, CE-märkning SS-EN 1090-1: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggprodukter/cpr-2011/ce-markning-ss-en-1090-1/
- SIS, SS-EN 1090-2: https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnader/allmant/ss-en-1090-22018/
- SIS, SS-EN 22768-1: https://www.sis.se/en/produkter/metrology-and-measurement-physical-phenomena/linear-and-angular-measurements/limits-and-fits/ssen227681/
- SIS, SS-EN ISO 3834-2:2021: https://www.sis.se/en/produkter/manufacturing-engineering/welding-brazing-and-soldering/general/ss-en-iso-3834-220212/
- SIS, SS-EN ISO 9606-1:2017: https://www.sis.se/produkter/produktionsteknik/svetsning-och-lodning/allmant/ss-en-iso-9606-12017/
- SIS, SS-EN 10204: https://www.sis.se/en/produkter/standardization/technical-product-documentation/ssen10204a1
- LRQA, EN 10204 Type 3.2: https://www.lrqa.com/en-sg/insights/articles/certification-getting-complex
- Sung Plastic, toleranser vid bearbetning: https://sungplastic.com/sv/understanding-different-machining-tolerances/
- Skärås Svets & Mekaniska, startsida: https://skaras.se/
- Skärås Svets & Mekaniska, legotillverkning: https://skaras.se/tjanster/legotillverkning/
- Skärås Svets & Mekaniska, mekanisk verkstad: https://skaras.se/mekanisk-verkstad/
- Skärås Svets & Mekaniska, industriservice och reparationer: https://skaras.se/tjanster/industriservice-och-reparationer/
- Skärås Svets & Mekaniska, stålkonstruktioner: https://skaras.se/tjanster/stalkonstruktioner/
- Skärås Svets & Mekaniska, certifikat ISO 3834-2: https://skaras.se/wp-content/uploads/2025/03/3834-2-certnr-11897-04.pdf