En traversbana är den bärande konstruktion som en traverskran rör sig på. När du ska köpa en till en industrifastighet är det lätt att jämföra offerter på slutpriset och missa vad som faktiskt ingår: konstruktion, montage, ytbehandling, dokumentation och de kontroller som hör till när banan har tagits i bruk. Den här guiden går igenom vad en traversbana är, vilka standarder och regler som berör den, vad en offert bör innehålla och vad som gäller efter montaget. Texten anger inga prisnivåer, eftersom kostnaden för en traversbana beror på din byggnad, dina lyft och vad uppdraget omfattar.
Vad är en traversbana och vad ingår i den?
En traversbana, som besiktningsföretaget Kiwa och standarden SS-EN 1993-6 kallar kranbana, är den konstruktion som bär upp en traverskran. Kranen är en egen maskin som rör sig längs banan, och banan är den del som bär upp kranen.
Kiwa skriver att kranbanan utsätts för stora belastningar under sin livstid, och att den ofta överlever själva kranen och därför behöver kontrolleras så att den behåller sina tekniska egenskaper. Skillnaden mellan bana och kran är viktig när du jämför offerter. En offert på en traversbana bör gälla den bärande konstruktionen, medan kranen med sin lyftutrustning är en separat produkt som följer egna standarder.
Skärås Svets & Mekaniska nämner traversbanor på flera ställen på sin webbplats. Under Stålkonstruktioner står det: "Vi tillverkar stommar med montage, traversbanor, ställverksstål och byggnadssmide". På sidan Om företaget beskrivs verksamheten bland annat som "traversbanor med stål och montage".
Vilka delar av en kranbana ingår i en kontroll?
- Kranbanesystemets bärande struktur.
- Räl och rälens slityta.
- Ändstopp och stoppfunktioner.
- Stagningsfunktioner och stabiliserande delar.
- Förband, infästningar och anslutningar.
Listan följer Kiwas beskrivning av en okulär kontroll av kranbanor, som omfattar delarna från golvnivå upp till rälens slityta. Den visar vilka delar en ägare behöver kunna följa upp, och därför är det bra att fråga redan vid beställningen vilken dokumentation som följer med för just dessa delar.
Vilka standarder och regler gäller för en traversbana?
För konstruktion av kranbanor finns en egen eurokod, SS-EN 1993-6, och lasterna från kranerna behandlas i SS-EN 1991-3. Själva kranarna omfattas av andra standarder, till exempel SS-EN 15011 för portal- och traverskranar. Tillverkningen av bärande stålkonstruktioner berörs dessutom av SS-EN 1090.
Vad säger SS-EN 1993-6 och SS-EN 1991-3 om kranbanor och laster?
Enligt SIS heter SS-EN 1993-6:2026 "Eurokod 3 – Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 6: Kranbanor". Standarden ger regler för dimensionering av konstruktioner som bär upp kranar, särskilt kranbanebalkar för traverskranar, både för kranar som löper ovanpå banan och för underhängda kranar. Den omfattar inte kranarna själva eller deras rörliga delar.
SIS anger att utgåvan fastställdes 2026-03-19 och ersätter SS-EN 1993-6:2007. Den äldre utgåvan ska upphävas senast 30 mars 2028, och fram till dess gäller första och andra generationens eurokoder parallellt. Det är därför rimligt att fråga leverantören vilken utgåva konstruktionen dimensioneras enligt.
SS-EN 1991-3:2026 beskriver enligt SIS de laster som kranar och maskiner ger på de konstruktioner som bär upp dem, inklusive dynamiska effekter. Standarden ger inga laster eller regler för konstruktionen av själva kranarna, och den som dimensionerar använder uppgifter om lasterna från kranens eller maskinens tillverkare.
SS-EN 15011:2020 heter "Lyftkranar – Portal- och traverskranar" och gäller portal- och traverskranar som kan förflytta sig på räls, kranbanor eller vägbanor. Lätta kransystem, som väggmonterade kranar, pelarkranar och verkstadssvängkranar, omfattas i stället av EN 16851.
Vad gäller för tillverkning, CE-märkning och svetsning av stålkonstruktioner?
Boverket skriver att den harmoniserade standarden SS-EN 1090-1 omfattar bärande delar av stål och aluminium, och att prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för dessa produkter sedan den 1 juli 2014. Standarden gäller bara bärverksdelar som tillverkas i verkstad, medan utförandekraven i SS-EN 1090-2 för stål gäller både i verkstaden och på byggarbetsplatsen. Om och hur just din traversbana omfattas av CE-märkningen bör du fråga leverantören om.
Skärås Svets & Mekaniska uppger på sin webbplats att företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1 och därmed har behörighet att CE-märka sina byggprodukter. Företaget uppger också att svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1, att svetsade konstruktioner normalt utförs enligt ISO 3834-4 och att företaget för högre krav är certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2, samt mot utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3. Certifikaten finns som PDF-filer på skaras.se.
Hur påverkar materialval och korrosionsskydd valet av traversbana?
Material och ytbehandling bör väljas utifrån miljön i byggnaden och de krav som konstruktören ställer, inte utifrån pris ensamt. Hur stor prisskillnaden blir mellan olika material och ytbehandlingar kan bara en offert på just din bana visa, så texten anger ingen allmän jämförelse.
Skärås webbplats nämner traversbanor i stål, och företaget beskriver sig som en svets och mekanisk verkstad inom både grovt och tunt smide i vanligt stål, rostfritt och aluminium. Vilket material som passar din bana avgörs av konstruktionen och miljön, och det är en fråga för konstruktören och leverantören tillsammans.
För stålkonstruktioner finns standarden SS-EN ISO 12944-2:2017, som enligt SIS klassificerar de miljöer stålkonstruktioner utsätts för och hur korrosiva de är. SIS skriver att korrosionspåfrestningarna i en viss miljö eller korrosivitetskategori är en central parameter när man väljer målningssystem. Det är ett skäl att beskriva miljön noga för leverantören innan ytbehandlingen väljs.
Vilka miljöuppgifter bör du ge leverantören?
- Om banan sitter i en uppvärmd hall, i ett oisolerat utrymme eller delvis utomhus.
- Om det förekommer fukt, kemikalier, tvätt eller damm i lokalen.
- Vilket rostskyddssystem som föreslås och hur det dokumenteras, till exempel enligt SS-EN ISO 12944.
- Hur ytbehandlingen ska underhållas och vem som åtgärdar skador efter montaget.
Vad bör en offert på en traversbana innehålla?
En jämförbar offert anger vad som ingår i tillverkning, montage, ytbehandling, dokumentation och kontroll, och på vilket underlag priset bygger. Gå igenom stegen nedan med varje leverantör så att du jämför samma sak.
1. Samla underlag om byggnaden och lasterna
Ta fram byggnadens ritningar samt uppgifter om kranens tillverkare, typ och de laster tillverkaren anger. Enligt SIS utgår den som dimensionerar kranbärande konstruktioner från uppgifter om lasterna från kranens tillverkare, så saknas de bör leverantören få veta det tidigt. För stålstommar uppger Skärås att man utgår från kundens konstruktionsritningar om sådana finns, och annars hjälper till att komma i kontakt med en konstruktör som kan ta fram underlaget.
2. Fråga efter standard, utförandeklass och certifikat
Be leverantören ange vilken utgåva av SS-EN 1993-6 som gäller, vilken utförandeklass arbetet utförs i och vilka certifikat företaget har. Skärås redovisar som nämnts certifikat för SS-EN 1090, SS-EN 15085 och ISO 3834 på sin webbplats, och uppger att företaget är certifierat mot EXC 1, EXC 2 och EXC 3.
3. Klargör vem som monterar och hur balkarna lyfts på plats
Fråga om leverantören monterar med egen personal och egen lyftutrustning. Skärås uppger att företagets montörer har den utbildning och de certifieringar som krävs för att montera stommar på plats. Företaget beskriver också att det köpt in två minikranar, en Jekko SPX650 och en BGlift M250, för att kunna ta sig an mer omfattande arbeten i svåråtkomliga utrymmen. Ett av de större projekten under 2021 var att montera traversbalkar i ett utrymme där man inte kom åt att lyfta med mobilkran.
4. Be om dokumentation och klargör vad som ska sparas
Arbetsmiljöverket skriver att utrustning alltid ska åtföljas av dokumentation som det kan finnas krav på att spara, till exempel när anordningen togs i drift första gången. Dokumentationen får vara digital, men du ska kunna visa upp den för en inspektör. Fråga därför vilka ritningar, certifikat och deklarationer som ingår i leveransen.
5. Fråga om kontroll före första användning
Arbetsmiljöverket rekommenderar att arbetsgivaren före första användning samråder med leverantören och kontrollerar om anordningen behöver besiktigas innan den tas i bruk första gången. Fråga leverantören vilka kontroller som är aktuella när banan och kranen har monterats.
6. Be om tidplan och en tydlig avgränsning
Be om en tidplan och om hur montaget kan planeras med hänsyn till din produktion. Skriv också ned vad som inte ingår i offerten, till exempel ytbehandling på plats, lyft av kranen eller arbeten på byggnadens stomme, så att du kan jämföra offerter på lika villkor.
Hur påverkar byggnaden och montaget kostnaden för en traversbana?
Byggnaden och platsen styr hur montaget går till och vad uppdraget omfattar, men hur mycket det påverkar priset kan bara en offert på just din byggnad visa. Den här texten anger därför inga belopp utan frågor som bör vara besvarade innan du får ett fast pris.
SS-EN 1991-3 behandlar de laster som kranar ger på de konstruktioner som bär upp dem, och det är konstruktörens uppgift att kontrollera att konstruktionerna klarar lasterna. Om du planerar en ny kran eller en tyngre kran i en befintlig byggnad bör frågan om byggnadens bärande delar därför tas upp i ett tidigt skede.
Vilka frågor om platsen bör besvaras innan du får ett fast pris?
- Hur kommer balkar och utrustning in i byggnaden?
- Går det att lyfta med mobilkran, eller behövs annan lyftutrustning, till exempel minikran?
- Måste produktionen stå still under montaget, helt eller delvis?
- Finns ritningar över byggnadens bärande delar och de laster de är dimensionerade för?
- Finns andra installationer som kan vara i vägen?
Skärås beskriver att minikranarna gör att företaget kan åta sig mer omfattande arbeten i svåråtkomliga utrymmen, och att det går att hyra själva lyfttjänsten. Företaget uppger att många arbeten inomhus är svåra att nå med mobilkran. Det är ett exempel på en fråga som kan avgöra hur montaget läggs upp.
Vilka kontroller och vilket underhåll gäller efter montaget?
Arbetsgivaren ansvarar för att lyftanordningar underhålls och kontrolleras, och Arbetsmiljöverkets vägledning nämner kranbanor som exempel på delar som inte ingår i själva anordningen men som ändå kan behöva kontrolleras och underhållas. Kiwa återger vägledningen så här: "Vid underhåll och kontroll av anordningar kan man även behöva kontrollera och underhålla delar som inte direkt ingår i anordningen men som ändå har betydelse för säkerheten. Ett exempel på detta är kranbanor som bär upp traverskranar."
Vad ska arbetsgivaren göra enligt Arbetsmiljöverket?
- Utföra egenkontroll.
- Underhålla utrustningen enligt användarmanualen.
- Föra journal över drift, underhåll, kontroller och reparationer.
- Utföra kontroll av anordningar, inklusive besiktning som behöver utföras av ett ackrediterat kontrollorgan.
Arbetsmiljöverket skriver att besiktningen är en föreskriven kontroll som gäller för vissa anordningar och som inte ersätter de andra kontrollerna. Vilka anordningar som ska besiktigas, vilken besiktning som gäller och med vilket intervall framgår av AFS 2023:11, 13 kap. och bilaga 12. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att besiktningen äger rum, och Swedac ackrediterar kontrollorganen.
Kiwa, som själv säljer tjänsten, beskriver en okulär kontroll av kranbanor som en visuell inspektion utan förstörande provning, där man letar efter sprickindikationer, lösa eller skadade förband, godsförändringar, rost, slitage och deformationer. Enligt Kiwa varierar intervallet för en sådan kontroll oftast mellan 1 och 5 år beroende på kranens drift, med tätare intervall om kranbanans skick motiverar det. Kiwa betonar att kontrollen inte ersätter den lagstadgade besiktningen av kranen. Se uppgifterna som en branschbeskrivning och inte som ett lagkrav.
Kiwa hänvisar också till AFS 2023:11, kapitel 11, 33 §: brister eller skador som äventyrar säkerheten ska åtgärdas innan fortsatt användning, och en konditionsanalys ska göras när driftjournal eller kontroll visar att en anordning närmar sig sin konstruktiva livslängd. Enligt Kiwa bestäms kranens konstruktiva livslängd främst av det högsta antalet lyft med maxlast. Därför är en journal över driften användbar även för den som äger banan.
Skärås uppger att företaget tillverkar, monterar och underhåller stålkonstruktioner. Under rubriken Traversbanor och anpassade lyftutrustningar skriver företaget att man genom punktinsatser och återkommande service- och reparationsuppdrag är med och säkerställer en fungerande verksamhet och produktion för sina kunder. På sidan om industriservice nämner företaget två välutrustade servicebussar och ett stort kontaktnät för att få fram reservdelar. Fråga ändå vad som ingår i ett servicealternativ, eftersom det inte framgår av webbplatsen.
Vad är skillnaden mellan inköpspris och totalekonomi?
Inköpspriset är vad banan kostar att få på plats enligt offerten, medan totalekonomin också räknar in kontroller, underhåll, eventuella reparationer och hur länge banan kan användas. En jämförelse av totalekonomi kräver därför att du har samma antaganden i alla offerter.
Ett enkelt sätt att räkna är att lägga ihop offertpriset med de kostnader du kan förutse under den period du räknar på, till exempel återkommande kontroller, underhåll av ytbehandling och service. Kiwa skriver att kranbanan ofta överlever kranen, så det kan vara värt att räkna på en längre period för banan än för kranen. Siffrorna för kontroller och underhåll behöver du få från leverantören och besiktningsorganet, eftersom de beror på hur banan används.
Vilka poster bör du jämföra mellan offerter?
- Vad som ingår i tillverkning och montage, och vad som inte ingår.
- Ytbehandling och rostskyddssystem, inklusive hur skador åtgärdas.
- Vilken dokumentation och vilka certifikat som levereras.
- Vilka kontroller som ska göras före första användning och vem som gör dem.
- Förväntade kontroller och underhåll under banans livstid.
- Service, reparationer och tillgång till reservdelar.
- Tidplan, påverkan på produktionen och villkor för eventuella garantier.
Garantivillkor och leveranstider varierar mellan uppdrag, och de bör stå i offerten eller avtalet. Be om dem skriftligt innan du fattar beslut.
Hur väljer man en prisvärd leverantör av traversbanor?
En prisvärd leverantör är en som kan visa vad priset omfattar och kan styrka kompetens och certifikat för den typ av arbete du beställer, och inte nödvändigtvis den med lägst pris. Använd stegen nedan för att jämföra leverantörerna på samma grunder.
1. Kontrollera certifikat och utförandeklasser
Be om certifikat som gäller för arbetet, till exempel för SS-EN 1090-1, ISO 3834 och svetsarnas certifiering. Kontrollera att de är giltiga och att de omfattar det du beställer. Skärås länkar till certifikat för SS-EN 1090, SS-EN 15085 och ISO 3834 på sin webbplats.
2. Fråga efter liknande uppdrag
Be om exempel på liknande uppdrag och om möjligt referenser du kan kontakta. Skärås beskriver på sin webbplats projektet från 2021 där traversbalkar monterades i ett utrymme som var svårt att nå, men webbplatsen anger inga fler namngivna traversbaneprojekt.
3. Fråga om montage och lyft i egen regi
Fråga om leverantören har egna montörer och egen lyftutrustning, eller om delar av arbetet läggs ut. Det påverkar både tidplan och ansvar om något går fel under montaget.
4. Fråga om service efter montaget
Fråga om leverantören kan hjälpa till med återkommande service och reparationer, och hur de i så fall beställs. Skärås skriver att företaget arbetar med punktinsatser och återkommande service- och reparationsuppdrag.
5. Jämför offerter på samma underlag
Skicka samma underlag till alla leverantörer och be dem ange vad som ingår och vad som inte ingår. Då blir det tydligt om en lägre siffra beror på ett smalare uppdrag eller på något annat.
Skärås Svets & Mekaniska finns på Stolpgatan 3 i Västerås och startade enligt sin webbplats 1992. Företaget uppger att det har 15 medarbetare och att närhet till kund och korta beslutsvägar är två av dess främsta styrkor. Det är företagets egen beskrivning. På skaras.se anges inga priser för traversbanor, så en offert behövs för att jämföra kostnaden. Kontaktsidan har ett formulär där du kan välja Stålkonstruktioner som tjänsteområde, och företagets telefonnummer är 021-12 35 90.
Vilka är de vanligaste frågorna om traversbanor?
Här följer korta svar på vanliga frågor om traversbanor, med samma källor som i texten ovan.
Vad är en traversbana?
En traversbana, eller kranbana, är den konstruktion som bär upp en traverskran. Kranen är en separat maskin som rör sig längs banan. Kiwa beskriver kranbanan som den del som bär upp traverskranen och som utsätts för stora belastningar under sin livstid.
Vilka standarder berör konstruktionen av kranbanor?
SS-EN 1993-6 ger regler för dimensionering av kranbärande stålkonstruktioner, särskilt kranbanebalkar för traverskranar, och SS-EN 1991-3 behandlar lasterna från kranar och maskiner. Kranarna själva omfattas av andra standarder, till exempel SS-EN 15011. Tillverkningen av bärande stålkonstruktioner berörs även av SS-EN 1090.
Vem ansvarar för att kranbanan kontrolleras?
Enligt Kiwas hänvisning till AFS 2023:11 har arbetsgivaren ansvar för att kranbanan behåller sina egenskaper över tid. Arbetsmiljöverkets vägledning nämner kranbanor som exempel på delar som inte ingår i själva anordningen men som ändå kan behöva kontrolleras och underhållas.
Hur ofta bör en kranbana kontrolleras?
Intervallet för lagstadgad besiktning av lyftanordningar framgår av AFS 2023:11, 13 kap. och bilaga 12. För en okulär kontroll av själva kranbanan anger Kiwa att intervallet beror på kranens drift och oftast varierar mellan 1 och 5 år, med tätare intervall om banans skick motiverar det.
Kan traversbalkar monteras där en mobilkran inte kommer åt?
Det beror på platsen och uppdraget och måste bedömas från fall till fall. Skärås Svets & Mekaniska beskriver ett projekt under 2021 där traversbalkar monterades i ett utrymme där man inte kom åt att lyfta med mobilkran, och att företagets minikranar användes.
Vad kostar en traversbana?
Det går inte att ange ett allmänt pris. Kostnaden beror på vad uppdraget omfattar, och en offert bör bygga på dina ritningar, lastuppgifter och förutsättningar på plats. På skaras.se anges inga priser för traversbanor, så kontakta leverantören för en offert.
Vill du diskutera en traversbana för din industrifastighet? Kontakta Skärås Svets & Mekaniska via formuläret på skaras.se/kontakt eller ring 021-12 35 90.