Vilken svetsmetod som passar beror på materialet, tjockleken och var jobbet utförs. MIG/MAG är en snabb metod med kontinuerlig trådmatning, TIG ger rena fogar på tunna och synliga detaljer och är standardmetoden för aluminium, och MMA (pinnsvetsning) fungerar utomhus och på mindre rena ytor. Här går vi igenom skillnaderna mellan metoderna och vad som gäller för stål, rostfritt stål och aluminium.

Vad är MIG/MAG-svetsning?

MIG/MAG-svetsning är en bågsvetsmetod där en tråd matas fram kontinuerligt och fungerar både som elektrod och tillsatsmaterial, medan en skyddsgas skyddar smältbadet. Skillnaden mellan MIG och MAG ligger i gasen: MIG använder inert gas, oftast argon, medan MAG använder aktiv gas, till exempel koldioxid.

En inert gas reagerar inte med smältbadet, men en aktiv gas reagerar med syre. MIG väljs därför ofta när ingen kemisk reaktion önskas, till exempel för aluminium, nickel och koppar. MAG används för olegerade och låglegerade konstruktionsstål och för rostfria stål. En anledning att välja MAG är att koldioxid är billigare än argon.

Metoden har flera fördelar: inga avbrott för elektrodbyte jämfört med MMA, mindre formförändring på grund av krympning än vid MMA, och den går att automatisera och robotsvetsa. Insvetshastigheten är i allmänhet lägre vid MIG- än vid MAG-svetsning.

Kortbågsvetsning, med låg svetsström, är enligt Svetskommissionen den bästa metoden för tunnplåt och tunnväggiga rör. Spraybågsvetsning med högre ström är mest användbar för plåt som är grövre än 4 mm.

Vad är TIG-svetsning?

TIG-svetsning (Tungsten Inert Gas) använder en icke-smältande volframelektrod, och svetsaren tillför tillsatsmaterialet för hand. Skyddsgasen är nästan alltid ren argon. Metoden ger svetsaren stor kontroll över smältbadet och rena fogar utan slagg och sprut, men den är långsammare än MIG/MAG.

Enligt Fordonsteknik ger TIG mycket hög kvalitet på svetsfogen och används vid precisionskrävande arbeten, till exempel i rostfritt, aluminium och tunnplåt. Metoden är tidskrävande och kräver hög skicklighet.

TIG är standardmetoden för aluminium, och det är då växelström används: under den positiva halvperioden bryts oxidhinnan upp, och under den negativa smälter grundmaterialet. Enligt AluminiumSpecialisten är TIG på aluminium en relativt långsam metod, men den kräver oftast lite efterbearbetning.

Vad är MMA-svetsning?

MMA (Manual Metal Arc), på svenska manuell metallbågsvetsning eller pinnsvetsning, använder en belagd elektrod som både är tillsatsmaterial och bågkälla. Elektrodens beläggning bildar skyddsgas och en skyddande slagg över smältan, så inga gasflaskor behövs.

Det gör MMA praktiskt för utomhusarbete, drag och montage i fält. Enligt Göhlins klarar metoden dessutom mindre rena material, med lite rost eller färg, bättre än MIG/MAG. Axson Teknik anger stålkonstruktioner som det största användningsområdet.

Metoden har också nackdelar. Slaggen måste knackas bort efter varje sträng, elektroden måste bytas ofta vilket sänker produktiviteten vid långa fogar, svetsarna blir inte lika snygga utan efterbearbetning och det är svårare att svetsa tunn plåt eftersom risken för genombränning är större än med MIG eller TIG.

Vilken svetsmetod är bäst för stål?

För olegerat och låglegerat konstruktionsstål är MIG/MAG det vanliga valet när snabbhet och produktivitet är viktigt, medan MMA passar när jobbet utförs utomhus eller på rostiga och smutsiga ytor. Enligt Axson Teknik är MMA ofta att föredra för tunga stålkonstruktioner på grund av sin genomträngning och hållbarhet.

Vid MAG-svetsning av konstruktionsstål används aktiva gasblandningar, oftast baserade på koldioxid eller en blandning av argon och CO2/O2. Kortbågsvetsning passar tunnare plåt, och spraybåge används från ungefär 4 mm.

Vilken svetsmetod är bäst för rostfritt stål?

Rostfritt stål svetsas ofta med TIG eller MIG/MAG. TIG ger hög precision, medan MIG/MAG är snabbare för tjockare material.

Enligt JR Smith Svets & Smide är TIG det överlägsna valet för tunna material och synliga fogar, med nästan uteslutande argon som skyddsgas. MIG lämpar sig bäst för tjockare konstruktioner och volymproduktion, med en gasblandning av argon och 1-2 % koldioxid eller syre för att stabilisera ljusbågen. MMA används för reparationer utomhus, där vinden kan blåsa bort skyddsgasen vid TIG eller MIG.

Rostfritt stål leder värme sämre än kolstål och utvidgas mer, så värmen stannar kvar i svetszonen och risken för deformation ökar. Rengör därför fogytorna noga och använd verktyg som bara används på rostfritt, för att undvika förorening från vanligt stål.

Efter svetsningen bildar rostfritt stål anlöpningsfärger runt fogen, ofta i blått, lila eller guld. Där har ytan förlorat sitt rostskydd. JR Smith beskriver hur betning och passivering återskapar det skyddande kromoxidskiktet. Porositet beror enligt samma källa nästan alltid på för litet gasflöde, drag i arbetsmiljön eller fukt och smuts på fogytan.

Vilken svetsmetod är bäst för aluminium?

Aluminium svetsas oftast med TIG med växelström, som ger rena fogar och god kontroll. MIG kan användas för tjockare aluminium, över 4 mm.

Aluminium leder värme tre gånger snabbare än stål, och oxidhinnan på ytan smälter först vid 2050 °C medan metallen smälter vid 660 °C. Hinnan måste därför brytas upp, och ytan ska rengöras noga från olja, fett och smuts. Svetsa inom 8 timmar efter rengöring, eftersom oxidhinnan bildas snabbt.

För TIG av aluminium används ren argon som skyddsgas. MIG-svetsning av aluminium görs med push-teknik, likström med positiv polaritet och argon, och kräver särskilda liner och matningsrullar eftersom aluminiumtråd är mjukare än ståltråd. Enligt Svetskommissionen används heliumblandningar ofta för tjockväggigt aluminium.

AluminiumSpecialisten beskriver MIG som betydligt snabbare än TIG men med mer stänk och efterbearbetning, och inte lika bra på tunna material. MIG passar väl i innerhörn och för att punkta samman konstruktioner före TIG-svetsning.

Porositet är enligt Industriprodukter det vanligaste problemet vid aluminiumsvetsning. Orsakerna är fukt i grundmaterialet, förorenat tillsatsmaterial eller otillräckligt gasskydd, så tillsatsmaterialet ska förvaras torrt.

Hur väljer man rätt svetsmetod?

Välj svetsmetod utifrån material, tjocklek, arbetsmiljö och hur fogen ska se ut. Frågorna nedan hjälper dig att komma fram till rätt metod.

1. Börja med materialet

Aluminium svetsas oftast med TIG med växelström, eller MIG om godset är tjockt. Rostfritt stål svetsas ofta med TIG eller MIG/MAG. Olegerat konstruktionsstål svetsas ofta med MIG/MAG eller MMA.

2. Bedöm tjockleken

Tunna material och synliga fogar passar TIG. Tjockare gods och större konstruktioner passar MIG/MAG, där spraybåge används från ungefär 4 mm.

3. Tänk på arbetsmiljön

Utomhus och i drag är MMA ett bra val eftersom den inte behöver någon gasflaska. TIG och MIG kräver att skyddsgasen får ligga kvar över smältan.

4. Väg in finishen

TIG ger fogar utan slagg och sprut. MMA lämnar slagg som måste knackas bort, och MIG ger mer stänk än TIG och kan kräva mer efterbearbetning.

Vilka säkerhetsåtgärder gäller vid svetsning?

Svetsrök och stänk kräver skydd, och vad som behövs beror på materialet. Vid MIG/MAG kan svetsstänk fastna på arbetsstycket och skada svetsaren, och Weldas rekommenderar därför värmetåliga svetshandskar.

Vid svetsning av rostfritt stål är punktutsug och andningsskydd det viktigaste enligt JR Smith, eftersom röken innehåller sexvärt krom. Aluminiumoxidrök är enligt Industriprodukter särskilt skadlig för lungorna, så använd lokalavsug eller svetsa utomhus och ta ett mörkare svetsglas, nummer 10-12. Vid MIG-svetsning bildas ozon inom 0,5-1 m från ljusbågen, och arbetsplatsen bör enligt Svetskommissionen vara skyddad från drag.

Vilka svetsmetoder använder Skärås Svets & Mekaniska?

Skärås Svets & Mekaniska i Västerås utför arbeten i stål, rostfritt och aluminium enligt svetsmetoderna MMB (111, manuell metallbågsvetsning), MIG/MAG (131, 135, 136 och 138) och TIG (141). Svetskunskapen beskriver verkstaden som kärnan i verksamheten.

Verkstaden tillverkar, monterar och underhåller stålkonstruktioner, bland annat stommar, traversbanor och byggnadssmide. Svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1, och företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1, vilket ger behörighet att CE-märka byggprodukter. Svetsade konstruktioner utförs normalt enligt ISO 3834-4, och för högre krav finns certifiering mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2.

Skärås har varit verksamt i över 30 år och är i dag ungefär 15 medarbetare. Mer om verkstadens svetsning finns på sidan om mekanisk verkstad.

Läs också: Om företaget – Skärås Svets & Mekaniska.

Vad vill du veta om svetsmetoder?

Vad är skillnaden mellan MIG och MAG?

Skillnaden ligger i skyddsgasen. MIG använder inert gas, oftast argon, som inte reagerar med smältbadet. MAG använder aktiv gas, till exempel koldioxid, som reagerar med syre.

Vilken svetsmetod passar tunna material?

Enligt JR Smith Svets & Smide är TIG det överlägsna valet för tunna material och synliga fogar. Svetskommissionen anger kortbågsvetsning med MIG/MAG som den bästa metoden för tunnplåt.

Vad står MMA för?

MMA står för Manual Metal Arc, på svenska manuell metallbågsvetsning, i vardagligt tal pinnsvetsning. En belagd elektrod fungerar både som tillsatsmaterial och bågkälla.

Vilken skyddsgas används vid MIG/MAG-svetsning?

Vid MIG används oftast argon eller en blandning av argon och helium. Vid MAG används en blandning av aktiva gaser och inerta gaser, till exempel argon med koldioxid eller syre.

Vilka material kan svetsas med TIG?

Fordonsteknik nämner rostfritt, aluminium och tunnplåt som typiska material för TIG, där precisionskraven är höga.

Vilka är fördelarna med MMA-svetsning?

MMA kräver bara strömkälla, elektrodhållare och elektroder, och inga gasflaskor. Metoden fungerar utomhus och i dragiga miljöer och tål lite rost eller färg på arbetsstycket bättre än MIG/MAG.

Vilka är källorna?