Svetsning av bärande stål styrs av några få tydliga standarder och av reglerna om CE-märkning av byggprodukter. Det är lätt att blanda ihop dem. SS-EN 1090-1 gäller märkning och certifiering av tillverkaren, SS-EN 1090-2 gäller hur arbetet ska utföras, och SS-EN ISO 3834 och SS-EN ISO 9606-1 gäller kvalitetskrav på svetsningen och prövning av svetsare. Här går vi igenom vad som gäller 2026 och vilka frågor ett byggföretag kan ställa till en leverantör.

Vad är de viktigaste punkterna att känna till?

Vilka standarder gäller för svetsning av bärande stål?

Fyra standarder dyker upp i nästan alla projekt: SS-EN 1090-1 för CE-märkning av bärverksdelar, SS-EN 1090-2 för utförandet av stålkonstruktioner, SS-EN ISO 3834 för kvalitetskrav på smältsvetsning och SS-EN ISO 9606-1 för prövning av svetsare. De svarar på olika frågor och ersätter inte varandra.

SS-EN 1090-1 är en harmoniserad produktstandard. Boverket beskriver den så här: standarden omfattar bärande delar av stål och aluminium, och prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för dessa produkter sedan den 1 juli 2014. Det är tillverkarens ansvar att deklarera och märka produkterna. Standarden innehåller enligt Boverket inga egna regler för dimensionering eller tillverkning. Kraven på dimensionering finns i eurokoderna och i Boverkets föreskrifter.

Utförandet regleras av SS-EN 1090-2 för stål och SS-EN 1090-3 för aluminium. Enligt Boverket gäller de både i verkstaden och på byggarbetsplatsen, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. gäller för arbeten i stål eller aluminium som utförs på byggarbetsplatsen. SIS beskriver SS-EN 1090-2 som en standard med utförandekrav för stålkonstruktioner och bärverksdelar av stål, bland annat varmvalsat konstruktionsstål för stålsorter upp till S700. Den utgåva som SIS anger som gällande är SS-EN 1090-2:2018+A1:2024.

SS-EN ISO 3834 är en serie om kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material. Del 2, som SIS listar i utgåvan från 2021, anger omfattande kvalitetskrav. Skärås skriver på sin webbplats att svetsarbete normalt utförs enligt ISO 3834-4 och att företaget vid högre krav även är certifierat enligt ISO 3834-3 och ISO 3834-2.

Vad skiljer del 1, del 2 och del 3 av SS-EN 1090?

Är SS-EN 1090 ett lagkrav?

Delvis. Det är inte standarden i sig som är lag, utan EU:s byggproduktförordning som kräver prestandadeklaration och CE-märkning för byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard. För bärverksdelar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad är den standarden SS-EN 1090-1.

Boverket skriver att tillverkare av byggprodukter som omfattas av SS-EN 1090-1 också behöver vara certifierade mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna. Bedömningssystem 2+ gäller: ett anmält organ bedömer tillverkarens tillverkningskontroll och utfärdar ett intyg som gäller tillverkarens tillverkningsanläggning. Enligt Boverket framgår det av intyget vilken av standardens metoder tillverkaren kan använda för att redovisa produktens egenskaper.

Kravet gäller inte alla som svetsar. Boverket skriver att ett företag som inte tillhandahåller produkter på marknaden i eget namn inte behöver vara certifierat enligt SS-EN 1090-1, och att ett företag som tillhandahåller tjänster, till exempel rostskyddsbehandling, bedöms som en del av tillverkarens certifiering. CE-märkningskravet gäller dessutom endast byggprodukter. En lastbärande stålkonstruktion som ingår i en maskin utan koppling till byggnadens prestanda är enligt Boverket inte en byggprodukt enligt förordningen.

För arbeten som utförs på byggarbetsplatsen kan produkten inte deklareras och märkas enligt SS-EN 1090-1. Där gäller utförandekraven i SS-EN 1090-2 respektive SS-EN 1090-3, och Boverket skriver att byggherren är ansvarig för arbeten på byggarbetsplatsen. Om en upphandling ställer ytterligare krav, till exempel på ett visst certifikat eller en viss utförandeklass, står det i förfrågningsunderlaget för just den upphandlingen.

För produkter som säljs i Sverige ska prestandadeklarationen enligt Boverket vara på svenska. Tillverkaren ska lämna deklarationen och CE-märkningen till köparen eller dennes representant, exempelvis kontrollansvarig, tillsammans med de konstruktionshandlingar som dokumenten hänvisar till.

Vilka produkter omfattas inte av SS-EN 1090-1?

Vad innebär utförandeklasserna EXC1 till EXC4?

En utförandeklass är en uppsättning krav på hur en stålkonstruktion tillverkas och kontrolleras. Begreppet används i SS-EN 1090-2, och klassen kan föreskrivas för hela bärverket, en bärverksdel eller en enskild detalj.

Tidningen Stålbyggnad, som ges ut av Stålbyggnadsinstitutet, beskriver i en artikel av Ove Lagerqvist från den 8 oktober 2025 att kraven ökar från EXC1 till EXC3 och att EXC4 baseras på EXC3 med tillägg av projektspecifika krav. Valet av klass beror enligt artikeln på säkerhetsklass eller konsekvensklass och typ av belastning. För statiskt och kvasistatiskt belastade konstruktioner behöver dock inte en högre utförandeklass än EXC2 väljas, och om ingenting annat anges gäller EXC2.

Enligt artikeln är det normalt det föreskrivande ledet som anger klassen. Om den saknas bör det utförande ledet be om ett förtydligande. Kiwa, som certifierar företag enligt SS-EN 1090-1, ger som typiska exempel EXC2 för vanliga byggnader, EXC3 för broar och EXC4 för speciella byggnader. Skärås anger att företaget arbetar i utförandeklasserna EXC1, EXC2 och EXC3.

Varför ska utförandeklassen anges i förfrågan?

Vilka certifieringar gäller för företag och svetsare?

Företaget certifieras enligt SS-EN 1090-1 av ett anmält organ, och svetsarna prövas enligt SS-EN ISO 9606-1. Det är två olika saker: den första gäller tillverkarens tillverkningskontroll och den andra den enskilda svetsarens förmåga.

Kiwa skriver att den som tillverkar delar till bärande stål- och aluminiumkonstruktioner måste vara certifierad enligt EN 1090-1 för att kunna CE-märka produkterna. Det som certifieras är tillverkarens anläggningar och system för tillverkningskontroll. Enligt Kiwa genomförs periodiska revisioner årligen, och företaget ska bland annat ha certifierad och tillräcklig svetspersonal, en svetsansvarig och använda kvalificerade svetsprocedurer, WPS, när det svetsar.

För svetsare beskriver SIS att SS-EN ISO 9606-1:2017 anger krav för provning av svetsare för smältsvetsning av stål. Standarden gör det möjligt att acceptera kvalifikationerna oberoende av produkt, plats och examinator. Den gäller manuell och delvis mekaniserad svetsning och omfattar inte fullt mekaniserade och automatiserade processer. Skärås skriver att företagets svetsare är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1.

Vilka bevis kan du be en leverantör visa upp?

Hur kontrolleras kvaliteten på svetsade bärande stål?

Kvaliteten bedöms mot de kvalitetsnivåer och den utförandeklass som projektet föreskriver. Det finns standarder både för hur svetsfel bedöms och för hur kontrollerna görs.

För bedömning av oregelbundenheter i smältsvetsade skarvar finns SS-EN ISO 5817. SIS beskriver att standarden anger tre kvalitetsnivåer, B, C och D, och att kvalitetsnivå B motsvarar de högsta kraven på den färdiga svetsen. Standarden ska alltså tolkas med den nivå som projektet föreskriver, inte som ett allmänt mått på bra eller dålig svets.

Visuell provning av smältsvetsar beskrivs i SS-EN ISO 17637. SIS skriver att standarden gäller visuell provning av smältsvetsar i metalliska material och att den även kan tillämpas för visuell kontroll av fogen före svetsning. Visuell kontroll kan alltså även omfatta fogen före svetsning.

Vilka oförstörande provningsmetoder som används bör väljas utifrån projektets krav. SS-EN ISO 17635:2025 ger enligt SIS riktlinjer för val av oförstörande provningsmetoder för svetsar i metaller. SIS lyfter också att acceptansnivåer inte kan tolkas direkt som de kvalitetsnivåer som anges i ISO 5817, vilket betyder att provningsmetod, provningsomfattning och acceptansnivå bör anges i handlingarna i stället för att antas.

Mottagningskontrollen är byggherrens. Boverket skriver att det i Sverige finns krav på mottagningskontroll och kända produktegenskaper, och att byggherren måste förvissa sig om produktens lämplighet med ledning av uppgifter om produktens väsentliga egenskaper. Köparen, den kontrollansvarige eller byggnadsnämnden ska enligt Boverket inte behöva efterfråga underliggande dokumentation om tillverkningskontrollen. Den som misstänker att uppgifterna i produktdokumentationen är felaktiga eller missvisande kan i stället kontakta Boverket, som är marknadskontrollmyndighet.

Vilken dokumentation bör följa med leveransen?

Vilka säkerhetsregler gäller vid svetsning?

För svetsning gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön, AFS 2023:10, som började gälla den 1 januari 2025. Där finns regler om kemiska risker, heta arbeten i vissa miljöer och hantering av brännbar gas och syrgas. Personlig skyddsutrustning är enligt reglerna den sista åtgärden i en prioriteringsordning, inte den första.

Arbetsmiljöverket listar svetsrök bland de kemiska ämnen som orsakar flest fall av arbetsrelaterad dödlighet och skriver att det kan orsaka hjärt- eller lungsjukdomar, eller cancer att andas in dessa ämnen. AFS 2023:10 ersatte flera tidigare föreskrifter, däribland AFS 1992:9 om smältsvetsning och termisk skärning. Äldre material som hänvisar till den föreskriften behöver alltså kontrolleras mot de nya reglerna.

I 7 kap. 13 § anger föreskrifterna i vilken ordning arbetsgivaren ska välja åtgärder: eliminera risken, byta till en annan kemisk riskkälla eller metod som medför mindre risk, minimera exponeringen med ett slutet system eller liknande, välja arbetsmetoder och processer som ger så låg exponering som möjligt, använda processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder så nära källan som möjligt, organisera arbetet så att bara den personal som behövs är närvarande och sist använda personlig skyddsutrustning. För svetsning betyder det att punktutsug eller annan processventilation ska övervägas före andningsskydd.

För heta arbeten i vissa miljöer finns särskilda krav. Enligt 9 kap. 5 § krävs arbetstillstånd vid svetsning, slipning, skärning eller annat arbete som kan medföra hög temperatur i eller på en behållare, rörledning eller liknande anordning som innehåller eller har innehållit en brandfarlig kemisk riskkälla. Enligt 9 kap. 10 § ska arbetsgivaren se till att tömma anordningen på kemiska riskkällor innan arbetet börjar, om inte riskbedömningen visar att det är uppenbart onödigt.

Vid smältsvetsning och termisk skärning ska arbetsgivaren enligt 10 kap. 47 § se till att kopplingar för bränngas och syrgas är utformade så att förväxling inte kan ske, att slangar och armatur för bränngas och syrgas kontrolleras regelbundet för täthet och att utrustning för syrgas hålls fri från olja och fett.

Brandskyddsföreningen skriver dessutom att den som utför brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats måste ha ett personcertifikat, att certifikatet Heta Arbeten gäller i fem år och att samtliga stora försäkringsbolag i Sverige ställer krav kopplade till det. Detta är ett krav från försäkringsbolagen och Brandskyddsföreningens certifiering, inte en del av stålstandarderna.

Vad bör arbetsgivaren gå igenom före ett svetsarbete?

Gäller några nya regler 2026 för svetsning av bärande stål?

Inte i den mening som ofta antyds. Den nya byggproduktförordningen har börjat gälla, men Boverket skriver att det 2026 ännu inte finns några harmoniserade standarder enligt den nya förordningen, och att de harmoniserade standarderna enligt den gamla förordningen fortsätter att gälla tills de ersätts. För stålkonstruktioner betyder det att SS-EN 1090-1 gäller som förut.

Boverket beskriver att förordning (EU) 2024/3110, CPR-2024, trädde i kraft den 7 januari 2025 och blev till stora delar tillämplig den 8 januari 2026. Den ersätter förordning (EU) nr 305/2011, CPR-2011, successivt under flera år. De två gäller parallellt under lång tid, och CPR-2011 gäller fram till den 8 januari 2040. Produktfamiljer fasas in när de har genomgått EU-kommissionens översyn CPR Acquis och fått förnyade standarder.

Stålbyggnadsinstitutet skriver att produkter för bärande metallkonstruktioner hör till de första produktfamiljerna i översynen, att en ny beställning av standarder är på väg och att dagens harmoniserade standarder, exempelvis SS-EN 1090-1, inom några år väntas ersättas av nya eller uppdaterade standarder. Något datum anges inte. SBI skrev 2025 att det inte fanns någon anledning till panik och att Boverket skulle meddela när det blir dags att uppdatera processer och dokument.

Vad kommer att förändras på sikt? Enligt Boverket byter AVCP-systemen namn till AVS, prestandadeklarationen blir en prestanda- och överensstämmelsedeklaration med utökat innehåll, CE-märkningen får en delvis ändrad innebörd och system för digitala produktpass planeras. Det är förändringar som berör tillverkare av byggprodukter när nya standarder har börjat gälla, och Boverket anger att tillverkaren själv behöver ta reda på om produkterna omfattas av en harmoniserad teknisk specifikation enligt CPR-2024.

Vad bör ett byggföretag göra inför förändringarna?

Vad bör byggföretag fråga en stålleverantör om?

Börja med vad leverantören ska göra och vad som ska levereras, och be sedan om bevis för det som är avgörande för projektet. Frågorna nedan passar för både upphandling och direktkontakt.

Ta först reda på om arbetet är tillverkning i verkstad, montage på byggarbetsplatsen eller båda. Verkstadstillverkade bärverksdelar omfattas av SS-EN 1090-1 och ska ha prestandadeklaration och CE-märkning. Montaget omfattas inte av den delen, men utförandekraven i SS-EN 1090-2 gäller även där. Det är byggherren som ansvarar för arbetet på byggarbetsplatsen.

Klargör sedan vem som ansvarar för konstruktionen. Skärås skriver att företaget utgår från kundens ritningar eller hjälper till att hitta en konstruktör. Det är ett tydligt sätt att dela upp ansvaret, men vilken lösning som passar beror på projektet och bör skrivas in i avtalet.

Be till sist om utförandeklass, svetsprocedurer och svetsarnas prövningar i klartext. Kiwa nämner kvalificerade svetsprocedurer, certifierad svetspersonal och en svetsansvarig som delar av kraven i certifieringen, så de är rimliga att fråga om.

Vilka frågor passar i en förfrågan om svetsade stålkonstruktioner?

Vad uppger Skärås Svets & Mekaniska om sitt arbete med stålkonstruktioner?

Skärås Svets & Mekaniska är ett svets- och mekaniskt verkstadsföretag på Stolpgatan 3 i Västerås. Företaget skriver att det startade 1992 och i dag har cirka 15 medarbetare.

På sidan om stålkonstruktioner beskriver Skärås att företaget tillverkar och monterar stålstommar och balkar, främst för industri och byggföretag, och arbetar med traversbanor och byggnadssmide. Övriga tjänster som företaget listar är montage och minikranar, industriservice och reparationer, legotillverkning och mekanisk verkstad.

Om certifieringar uppger Skärås att företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1 och kan CE-märka sina produkter, att utförandeklasserna EXC1, EXC2 och EXC3 ingår, att svetsarbete normalt utförs enligt ISO 3834-4 samt att företaget vid högre krav är certifierat enligt ISO 3834-3 och ISO 3834-2. Svetsarna är enligt företaget certifierade enligt SS EN ISO 9606-1, och företaget skriver att montörerna har de utbildningar och certifieringar som krävs för att resa stommar på plats. Certifikaten visas via länkar på webbplatsen.

Vilka krav som gäller för just ditt projekt, och vad som ingår i ett uppdrag, avgörs i dialogen med företaget. Frågorna i checklistorna ovan går att använda även mot Skärås. Garantivillkor, leveranstider och priser framgår inte på Skärås webbplats och bör efterfrågas i en offert.

FAQ

Vad är SS-EN 1090 och varför är den viktig?

SS-EN 1090 är en standardserie om utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner. Del 1 gäller prestandadeklaration och CE-märkning av bärverksdelar som tillverkas i verkstad, och del 2 respektive del 3 anger utförandekrav för stål respektive aluminium. Standarden är viktig för byggföretag eftersom CE-märkningen och certifieringen av tillverkaren är ett lagstadgat krav för de produkter som omfattas, enligt Boverket sedan den 1 juli 2014.

Måste alla svetsföretag vara certifierade enligt SS-EN 1090-1?

Nej. Boverket skriver att tillverkare av byggprodukter som omfattas av standarden behöver vara certifierade, men att ett företag som inte tillhandahåller produkter på marknaden i eget namn inte behöver det. Företag som bara tillhandahåller tjänster, till exempel rostskyddsbehandling, bedöms som en del av tillverkarens certifiering.

Vad är en utförandeklass?

En utförandeklass, EXC1 till EXC4, är en uppsättning krav på tillverkning och kontroll av en stålkonstruktion enligt SS-EN 1090-2. Kraven ökar från EXC1 till EXC3, och EXC4 bygger på EXC3 med projektspecifika tillägg. Om ingen klass anges gäller enligt Tidningen Stålbyggnad EXC2.

Vilken standard gäller för att pröva svetsare?

För smältsvetsning av stål gäller SS-EN ISO 9606-1. SIS beskriver den som krav för provning av svetsare för smältsvetsning av stål, och den gäller manuell och delvis mekaniserad svetsning. Prövningen är personlig för svetsaren, medan certifieringen enligt SS-EN 1090-1 gäller företagets tillverkningskontroll.

Vilka tester används för att kontrollera svetskvalitet?

Visuell provning enligt SS-EN ISO 17637 är grunden, och oförstörande provning väljs efter projektets krav med stöd av SS-EN ISO 17635. Kvalitetsnivåerna B, C och D för oregelbundenheter anges i SS-EN ISO 5817, där B motsvarar de högsta kraven. Vilken nivå och vilken provningsomfattning som gäller anges i projektets handlingar.

Vad är en prestandadeklaration?

Det är tillverkarens dokument som redovisar byggproduktens prestanda och som ska följa med produkten tillsammans med CE-märkningen. Enligt Boverket ska den för produkter som säljs i Sverige vara på svenska, och tillverkaren ska lämna den till köparen eller dennes representant, exempelvis kontrollansvarig.

Hur påverkar den nya byggproduktförordningen svetsning av bärande stål?

Förordning (EU) 2024/3110 började till stora delar gälla den 8 januari 2026, men Boverket skriver att det 2026 ännu inte finns några harmoniserade standarder enligt den. Standarderna enligt den äldre förordningen, däribland SS-EN 1090-1, fortsätter att gälla tills de ersätts. Stålbyggnadsinstitutet väntar sig att de ersätts inom några år, utan att ange något datum.

Vem ansvarar för arbeten på byggarbetsplatsen?

Enligt Boverket är byggherren ansvarig för arbeten på byggarbetsplatsen. SS-EN 1090-1 gäller inte för sådana arbeten, men utförandekraven i SS-EN 1090-2 och SS-EN 1090-3 gäller både i verkstaden och på byggarbetsplatsen.

Svetsning av bärande stål handlar om att veta vilken standard som svarar på vilken fråga: certifiering av tillverkaren, utförande, kvalitetsnivå och svetsarnas prövning. Med utförandeklass, certifikat och dokumentation på plats i förfrågan blir det lättare att jämföra anbud och att följa upp leveransen.

Vill du diskutera ett projekt med svetsade stålkonstruktioner? Kontakta Skärås Svets & Mekaniska via formuläret på skaras.se/kontakt eller ring 021-12 35 90.