CE-märkning av bärande stålkonstruktioner är ett krav för verkstäder som levererar stålstommar och andra bärverksdelar till byggprojekt, och för dem som beställer och tar emot dessa leveranser. Den här artikeln går igenom vad CE-märkning av stålkonstruktioner innebär enligt Boverket, vad den nya EU-förordningen om byggprodukter har ändrat och inte ändrat 2026, vad en verkstad måste ha på plats och vad Skärås Svets & Mekaniska i Västerås själv redovisar på sin webbplats.
Vad är CE-märkning för stålkonstruktioner?
För bärande stålkonstruktioner innebär CE-märkning att tillverkaren har upprättat en prestandadeklaration och märkt produkten enligt den harmoniserade standarden SS-EN 1090-1. Enligt Boverket är prestandadeklaration och CE-märkning obligatoriskt för bärande delar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad sedan den 1 juli 2014, och det är tillverkarens ansvar att deklarera och märka produkterna. Kraven gäller oavsett det tillverkande företagets storlek.
CE-märkningen är alltså inte ett allmänt kvalitetsbetyg. Den bygger på att tillverkaren deklarerar produktens väsentliga egenskaper, och för SS-EN 1090-1 gäller bedömningssystem 2+: ett anmält organ bedömer företagets tillverkningskontroll och utfärdar ett intyg, även kallat certifikat. Boverket skriver att tillverkare som omfattas av standarden behöver vara certifierade mot den för att kunna deklarera och märka produkterna. Prestandadeklarationen och CE-märkningen är enligt byggproduktförordningen två olika dokument.
Standarden SS-EN 1090-1 innehåller inga egna regler för dimensionering eller tillverkning. Krav för dimensionering finns enligt Boverket i eurokoderna och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Utförandet av stålkonstruktioner styrs av SS-EN 1090-2, både i verkstaden och på byggarbetsplatsen.
Vad omfattas av SS-EN 1090-1 och vad omfattas inte?
- Omfattas: bärverksdelar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad (Boverket). Kiwa nämner pelare och balkar för byggnader, broar, cisterner, silos, torn och master, samt bärande takplåt, väggreglar och takåsar som exempel.
- Omfattas inte: byggarbeten, reparationer och liknande som utförs på byggarbetsplatsen, eftersom SS-EN 1090-1 bara gäller verkstadstillverkade delar.
- Omfattas inte: produkter som saknar bärande funktion för byggnadsverket, till exempel installationsgolv, och säkerhetsprodukter som räcken och gångbryggor, om de inte samtidigt har en bärande eller stabiliserande funktion (Boverket).
- Omfattas inte: en stålkonstruktion som används till något helt annat än byggnadens prestanda, till exempel som del av en maskin. Då kan det finnas CE-krav enligt annan EU-lagstiftning.
- För många andra stål- och aluminiumprodukter finns särskilda harmoniserade produktstandarder som gäller i stället för SS-EN 1090-1.
Det går därför inte att säga att all stål som används i EU måste CE-märkas. Kravet gäller byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard, och för bärande stålkonstruktioner från verkstad är det SS-EN 1090-1 som styr. För produkter som säljs i Sverige ska prestandadeklarationen enligt Boverket vara på svenska.
Vilka ändringar införs för CE-märkning 2026?
För verkstäder som CE-märker stålkonstruktioner enligt SS-EN 1090-1 har kraven inte ändrats i praktiken 2026. Boverket skriver att den reviderade byggproduktförordningen (EU) 2024/3110 trädde i kraft den 7 januari 2025 och blev till stora delar tillämplig den 8 januari 2026, men att det år 2026 ännu inte finns några harmoniserade standarder enligt den nya förordningen. Harmoniserade standarder enligt den gamla förordningen, CPR-2011, fortsätter att gälla tills de ersätts.
Den nya förordningen ersätter den gamla successivt under flera år, och de gäller parallellt under lång tid. Enligt Boverket gäller CPR-2011 fram till den 8 januari 2040. Produktfamiljer fasas in när de har genomgått EU-kommissionens översyn av standarderna (CPR Acquis) och fått förnyade standarder. Först när en byggprodukt omfattas av en standard som är harmoniserad enligt CPR-2024 blir det möjligt, och efter samexistensperioden obligatoriskt, att upprätta produktdokumentation och CE-märka enligt den nya förordningen. Samexistensperioden är minst ett år.
Stålbyggnad skriver att standarder för bärande metallprodukter ingår i de första som granskas och att man räknar med att dagens harmoniserade standarder, exempelvis SS-EN 1090-1, inom några år ersätts. Samma artikel konstaterar att det inte fanns någon anledning till panik under 2025. TMF, som beskriver samma datum (7 januari 2025 och 8 januari 2026), skriver att nuvarande CE-märkning och standarder gäller tills dess.
Vilka nyheter innehåller byggproduktförordningen CPR-2024?
- Möjlighet att lämna information om klimatpåverkan och resurshushållning, och att bedöma och beskriva prestanda för återvunna material och återbrukade byggprodukter (Boverket). Det är en möjlighet, inte ett krav för alla produkter från 2026.
- Bedömningssystemen AVCP byter namn till AVS, och för produktegenskapen miljömässig hållbarhet införs ett nytt system, 3+.
- Prestandadeklarationen får ett utökat innehåll och heter prestanda- och överensstämmelsedeklaration, och CE-märkningen får en delvis ändrad innebörd.
- Ett system med digitala produktpass ska inrättas för gemensamma format för produktdokumentation.
- Importörer och distributörer har ansvar för dokumentationen: en importör får inte sälja harmoniserade byggprodukter som saknar CE-märkning.
Det betyder att CE-märkning enligt en standard som är harmoniserad under CPR-2024 ännu inte är möjlig 2026, och att Boverket beskriver klimatinformation som en möjlighet och inte som ett nytt krav för alla produkter. Vilka krav som kommer att gälla för stålkonstruktioner enligt CPR-2024 beror på när en ny harmoniserad standard för produktfamiljen publiceras.
Hur påverkar CE-märkning kommersiella byggnader?
För en kommersiell byggnad innebär CE-märkningen att stålstommen eller de bärande delarna ska levereras med prestandadeklaration och CE-märkning, och att byggherren ska kunna bedöma om produkten är lämplig utifrån deklarerade egenskaper. Boverket skriver att byggherren måste förvissa sig om produktens lämplighet med ledning av uppgifter om produktens väsentliga egenskaper, och att det inte finns något undantag för specialtillverkade produkter.
Tillverkaren ska lämna prestandadeklarationen och CE-märkningen till köparen eller dennes representant, till exempel kontrollansvarig. Arbetet som utförs på byggarbetsplatsen, som montage, omfattas inte av SS-EN 1090-1, men utförandekraven i SS-EN 1090-2 gäller även där. Boverket skriver att byggherren är ansvarig för arbeten på byggarbetsplatsen och att kommunen har tillsyn över byggprocessen.
Utförandeklasserna, EXC1 till EXC4, styr hur stränga kraven är. Kiwa skriver att klass 1 är den enklaste och klass 4 den mest avancerade, och att man enkelt uttryckt använder EXC2 för vanlig byggnad, EXC3 för broar och EXC4 för speciella byggnader såsom stora arenor. Eurokoderna används för att bestämma konstruktionens utförandeklass.
1. Begär prestandadeklaration och CE-märkning.
Be tillverkaren om prestandadeklarationen och CE-märkningen för varje leverans av bärverksdelar. Enligt Boverket ska de två dokumenten vara skilda och prestandadeklarationen vara på svenska.
2. Kontrollera tillverkarens certifikat.
Titta efter intyget om tillverkningskontroll från ett anmält organ, vilka utförandeklasser det gäller för och om det avser den anläggning där produkten tillverkas. Boverket skriver att intyget gäller för tillverkarens anläggning.
3. Kontrollera utförandeklassen.
Kontrollera att den utförandeklass som gäller för projektet ryms inom det som tillverkarens certifikat omfattar.
4. Klargör ansvaret för monteringen.
Montage på byggarbetsplatsen omfattas inte av SS-EN 1090-1. Be om besked om vem som utför monteringen och vilka utbildningar och certifieringar montörerna har.
5. Spara dokumentationen.
Spara prestandadeklarationer, CE-märkning och konstruktionshandlingar som dokumenten hänvisar till. Boverket skriver att tillverkaren ska lämna de konstruktionshandlingar som dokumenten hänvisar till.
Vilka krav måste uppfyllas för CE-märkning?
En verkstad som tillverkar bärverksdelar och säljer dem under eget namn måste vara certifierad mot SS-EN 1090-1, ha ett fungerande system för tillverkningskontroll och följa utförandekraven i SS-EN 1090-2 för stål. Kiwa, som är ett av organen som utfärdar certifikat, skriver att man som tillverkare ska certifiera sina anläggningar och system för tillverkningskontroll (FPC) för att kunna CE-märka.
Kiwa listar vad en verkstad bör ha: certifierad och tillräckligt med svetspersonal, en svetsansvarig, kvalificerad svetsprocedur (WPS) när svetsning används samt ett förberett FPC-system. Det är en tjänsteleverantörs beskrivning av vad certifieringen kräver. Företag som endast utför tjänster åt tillverkaren, till exempel rostskyddsbehandling, bedöms enligt Boverket som en del av tillverkarens certifiering.
1. Bestäm utförandeklass.
Utförandeklassen bestäms av konstruktionen enligt eurokoderna. Certifikatet anger vilka klasser verkstaden är bedömd för.
2. Se till att svetspersonal och svetsansvarig finns.
Verkstaden behöver certifierad svetspersonal och en svetsansvarig. Kiwa anger detta bland förutsättningarna för certifiering.
3. Kvalificera svetsprocedurerna.
Använd kvalificerad svetsprocedur (WPS) när svetsning ingår i tillverkningen.
4. Bygg upp tillverkningskontrollen (FPC).
Enligt Kiwa är FPC vanligtvis en samling manualer med procedurer och scheman som beskriver hur arbetet utförs enligt standardens krav.
5. Genomför certifieringsrevision hos ett anmält organ.
Det anmälda organet granskar tillverkningskontrollen, utfärdar intyg och gör enligt Kiwa periodiska revisioner varje år.
6. Upprätta prestandadeklaration och CE-märk produkterna.
När verkstaden är certifierad kan den upprätta prestandadeklaration och CE-märka produkter enligt SS-EN 1090-1.
Kraven på svetsning följer av utförandestandarden. Kiwa skriver att den reviderade versionen EN 1090-2:2018+A1:2024 kräver att EN ISO 3834-2 följs vid svetsning av höghållfasta stål och att svetskoordinatorn då uppfyller nivå C/O enligt EN ISO 14731. För vanliga konstruktionsstål beror kraven på utförandeklassen, och Skärås anger på sin webbplats att svetsade konstruktioner normalt utförs enligt ISO 3834-4.
Hur kan företag förbereda sig inför CPR-2024?
Ett företag som redan CE-märker enligt SS-EN 1090-1 behöver inte göra några särskilda ändringar för att möta CPR-2024 i dag, eftersom den gamla förordningen och dess standarder fortsätter att gälla. Förberedelserna handlar om att hålla certifikatet i kraft och följa när en ny harmoniserad standard publiceras för produktfamiljen.
Vad bör verkstäder och entreprenörer göra nu?
- Behåll certifikatet och gör de periodiska revisionerna, så att CE-märkningen enligt SS-EN 1090-1 fortsätter att vara giltig.
- Följ Boverkets sida om CPR-2024 och Stålbyggnads information om vilka standarder som ersätts och när.
- Kontrollera på EU-kommissionens NANDO-databas vilka standarder som är harmoniserade och vilka anmälda organ som finns för dem, enligt Boverkets vägledning.
- Fråga det anmälda organet vad en ny standard skulle betyda för just er produktion.
- Beställare bör fortsätta att be om prestandadeklaration och CE-märkning vid varje leverans av bärverksdelar.
Att känna till de nya begreppen i förväg underlättar när det blir aktuellt: prestanda- och överensstämmelsedeklaration, AVS, system 3+ för miljömässig hållbarhet och digitala produktpass. Hur dessa kommer att tillämpas på stålkonstruktioner är ännu inte klart eftersom ingen harmoniserad standard enligt CPR-2024 finns för produktfamiljen 2026.
Vad redovisar Skärås Svets & Mekaniska om sitt arbete med stålkonstruktioner?
Skärås Svets & Mekaniska är en svets- och mekanisk verkstad i Västerås som enligt sin webbplats tillverkar, monterar och underhåller stålkonstruktioner. Företaget skriver att det startade 1992, har ungefär 15 medarbetare och en verkstad på Stolpgatan 3. På sidan om stålkonstruktioner nämns stommar med montage, traversbanor, ställverksstål och byggnadssmide.
Vilka uppgifter lämnar Skärås på sin webbplats?
- Företaget skriver att det är certifierat mot SS-EN 1090-1 och därmed har behörighet att CE-märka sina byggprodukter, och att det är certifierat mot utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3.
- Svetsarna är enligt webbplatsen certifierade enligt SS EN ISO 9606-1. Svetsade konstruktioner utförs normalt enligt ISO 3834-4, och företaget skriver att det även är certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2.
- Certifikat för SS-EN 1090, SS-EN 15085 och ISO 3834 finns som länkar på webbplatsen. Intyget för tillverkningskontroll är utfärdat av Inspecta Sertifiointi Oy (anmält organ nr 0416) och avser svetsade bärverksdelar och byggsatser i stål i utförandeklasserna EXC1, EXC2 och EXC3.
- Mekaniska verkstaden är på 1 230 kvm. Webbplatsen nämner bland annat tre traverser (8 ton, 6,3 ton och 3,2 ton) och egen gas-/plasmaskärmaskin för legoskärning upp till 150 mm tjocklek.
- Montörerna har enligt företaget de utbildningar och certifieringar som krävs för att montera stommar på plats.
- Företaget skriver att expertisen ligger i projektering och tillverkning. För konstruktionsritningar hänvisar det till nära kontakt med andra aktörer och skriver att det arbetar med att på sikt kunna erbjuda mer av konstrueringen.
Skärås är alltså en tillverkare som enligt egen uppgift själv är certifierad och CE-märker sina bärverksdelar. Certifikat utfärdas av anmälda organ, i Skärås fall av Inspecta Sertifiointi Oy.
Hur kan du kontakta Skärås Svets & Mekaniska?
Du når Skärås Svets & Mekaniska på telefon 021-12 35 90 eller via formuläret på webbplatsen, där du kan välja ämnet Stålkonstruktioner. Adressen är Stolpgatan 3, 721 36 Västerås.
Vad bör du ha med när du begär en offert på en stålkonstruktion?
- Konstruktionsritningar, eller besked om att du behöver hjälp att komma i kontakt med en konstruktör.
- Vilken utförandeklass konstruktionen ska ha enligt konstruktören.
- Om leveransen ska vara CE-märkt bärverksdel (prestandadeklaration) och vilken deklarationsmetod du förväntar dig.
- Om montage på plats ingår.
- Önskad leveranstid och kontaktuppgifter till kontrollansvarig, om en sådan finns.
Vilka frågor brukar komma upp om CE-märkning av stålkonstruktioner?
Här är korta svar på vanliga frågor. Exakta krav för ett projekt avgörs av konstruktören, det anmälda organet och byggnadsnämnden.
Vad innebär CE-märkning för stålkonstruktioner?
Det innebär att tillverkaren har upprättat en prestandadeklaration och CE-märkt bärande stålkonstruktioner som tillverkats i verkstad enligt SS-EN 1090-1. Tillverkaren behöver vara certifierad mot standarden, och ett anmält organ bedömer tillverkningskontrollen. Boverket anger att kravet gäller sedan den 1 juli 2014.
Vilka är de nya CE-märkningskraven för 2026?
Den reviderade byggproduktförordningen (EU) 2024/3110 blev till stora delar tillämplig den 8 januari 2026, men Boverket skriver att det år 2026 ännu inte finns några harmoniserade standarder enligt den. Harmoniserade standarder enligt den gamla förordningen, bland dem SS-EN 1090-1, fortsätter att gälla tills de ersätts.
Är CE-märkning obligatorisk för alla stålkonstruktioner?
Nej. Kravet gäller byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard. För bärverksdelar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad är det SS-EN 1090-1. Enligt Boverket omfattas inte arbeten på byggarbetsplatsen, produkter utan bärande funktion eller räcken och liknande som inte är bärande.
Måste en verkstad vara certifierad för att få CE-märka stålkonstruktioner?
Ja. Boverket skriver att tillverkare av byggprodukter som omfattas av SS-EN 1090-1 behöver vara certifierade mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna. Certifikatet utfärdas av ett anmält organ som bedömer tillverkningskontrollen enligt bedömningssystem 2+.
Vad betyder utförandeklasserna EXC1 till EXC4?
De anger hur stränga utförandekraven är. Enligt Kiwa är klass 1 den enklaste och klass 4 den mest avancerade, och enkelt uttryckt används EXC2 för vanlig byggnad, EXC3 för broar och EXC4 för speciella byggnader såsom stora arenor. Klassen bestäms med hjälp av eurokoderna.
Gäller CE-märkningen även montage på byggarbetsplatsen?
Nej. SS-EN 1090-1 omfattar bara bärverksdelar som tillverkas i verkstad. Utförandekraven i SS-EN 1090-2 gäller däremot både i verkstaden och på byggarbetsplatsen, och byggherren är enligt Boverket ansvarig för arbetena på plats.
Vilka stålkonstruktioner tillverkar Skärås Svets & Mekaniska?
Enligt företagets webbplats tillverkar det stålstommar och balkar med montage, traversbanor, ställverksstål och byggnadssmide, främst till industrier och byggföretag. Webbplatsen anger även certifiering mot SS-EN 1090-1 och utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3.
Vill du diskutera en stålkonstruktion eller en leverans med CE-märkning? Kontakta Skärås Svets & Mekaniska på 021-12 35 90 eller via kontaktformuläret på skaras.se.
Vilka är källorna?
- Boverket, CE-märkning SS-EN 1090-1, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggprodukter/cpr-2011/ce-markning-ss-en-1090-1/
- Boverket, den reviderade byggproduktförordningen CPR-2024, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggprodukter/cpr-2024/
- Stålbyggnad, den nya byggproduktförordningen, https://www.stalbyggnad.se/konstruktion/den-nya-byggproduktforordningen/
- TMF, CE-märkning av byggprodukter, https://www.tmf.se/branschfragor/branschutveckling/teknik-och-forskning/krav–standarder/ce-markning-av-byggprodukter/
- Kiwa, certifiering enligt EN 1090-1, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/certifiering/certifiering-enligt-en-1090-1/
- Kiwa, EN 1090-2:2018+A1:2024, https://www.kiwa.com/se/sv/branscher/byggnadsmaterial/en-1090-22018a12024/
- Skärås Svets & Mekaniska, startsidan, https://skaras.se/
- Skärås Svets & Mekaniska, stålkonstruktioner, https://skaras.se/tjanster/stalkonstruktioner/
- Skärås Svets & Mekaniska, mekanisk verkstad, https://skaras.se/mekanisk-verkstad/
- Skärås Svets & Mekaniska, legotillverkning, https://skaras.se/tjanster/legotillverkning/
- Skärås Svets & Mekaniska, kontakt, https://skaras.se/kontakt/
- Skärås Svets & Mekaniska, certifikat SS-EN 1090-1, https://skaras.se/wp-content/uploads/2022/02/en-1090-1-2009a1-2011.pdf