Ett stålmontage i en industribyggnation består av två delar som regleras olika: tillverkningen i verkstad och monteringen på byggplatsen. Den här guiden går igenom vad du kan fråga en byggnadssmed om innan du skriver avtal: certifikat och utförandeklass, vem som konstruerar, erfarenhet och referenser, lyft och utrustning, tidsplan, arbetsmiljö, offert och garanti.
Vad är de viktigaste punkterna du bör känna till?
- Enligt Boverket omfattar SS-EN 1090-1 endast bärverksdelar som tillverkas i verkstad, medan montage på byggarbetsplatsen inte omfattas av den delen av standarden.
- Utförandekraven i SS-EN 1090-2 för stål gäller enligt Boverket både i verkstaden och på byggarbetsplatsen.
- Utförandeklassen, EXC 1 till EXC 4, bestäms av konstruktören och påverkar kraven på svetsningen.
- Byggherren utser Bas-U, men entreprenören behåller sitt eget arbetsmiljöansvar.
- Be om en skriftlig och specificerad offert och fråga vilka avtalsvillkor, till exempel AB 04, som ska gälla.
Vad gör en byggnadssmed vid stålmontage i industribyggnation?
Skärås Svets & Mekaniska beskriver sitt arbete som att företaget tillverkar, monterar och underhåller stålkonstruktioner. På sidan om stålkonstruktioner skriver företaget att det tillverkar stommar med montage, traversbanor, ställverksstål och byggnadssmide, och att det tillverkar och monterar olika typer av stålstommar och balkar, främst till industrier och byggföretag.
Företaget uppger också att dess montörer har den utbildning och de certifieringar som krävs för att kunna montera stommarna på plats. Det är en uppgift från leverantörens egen webbplats, och den kan du be att få styrkt med intyg i samband med att du begär offert.
Eftersom ett uppdrag ofta kan omfatta både tillverkning, leverans, montage, lyft och ytbehandling är det bra att dela upp förfrågan i just dessa delar. Då blir det tydligt vem som ansvarar för vad, och du kan jämföra offerter som omfattar samma sak.
Vilka tjänster listar Skärås Svets & Mekaniska på sin webbplats?
- Stålkonstruktioner, där företaget tillverkar, monterar och underhåller stålkonstruktioner.
- Montage och minikranar, inklusive uthyrning av lyfttjänst med kranförare.
- Industriservice och reparationer.
- Legotillverkning.
- Mekanisk verkstad.
Vad skiljer tillverkning i verkstad från montage på byggplatsen?
Enligt Boverket omfattar SS-EN 1090-1 endast bärverksdelar som tillverkas i verkstad. Byggarbeten, reparationer och dylikt som utförs på byggarbetsplatsen omfattas inte av SS-EN 1090-1.
Det betyder inte att montaget saknar krav. Boverket skriver att utförandekraven enligt SS-EN 1090-2 för stål, respektive SS-EN 1090-3 för aluminium, gäller både i verkstaden och på byggarbetsplatsen. För dig som beställare bör frågorna om certifikat därför gälla två saker: hur produkterna tillverkas och deklareras, och hur monteringen utförs och kontrolleras.
Boverket uppger vidare att prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för bärverksdelar i stål och aluminium som omfattas av standarden sedan den 1 juli 2014, och att det är tillverkarens ansvar att deklarera och märka produkterna. Kraven gäller oavsett tillverkande företagets storlek.
Alla stålprodukter omfattas inte. Boverket nämner räcken, handledare och gångbryggor som exempel på produkter som inte omfattas av SS-EN 1090-1, om de inte samtidigt har en bärande eller stabiliserande funktion för byggnadsverket. En lastbärande stålkonstruktion som ingår i en maskin utan koppling till byggnadens prestanda är enligt Boverket inte heller en byggprodukt. Fråga därför leverantören vilka delar av uppdraget som ska prestandadeklareras och CE-märkas, och vilka som inte ska det.
Vilka certifieringar ska en byggnadssmed kunna visa upp?
Det beror på vad leverantören ska göra. Enligt Boverket behöver tillverkare av byggprodukter som omfattas av SS-EN 1090-1 vara certifierade mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna, medan ett företag som inte tillhandahåller produkter på marknaden i eget namn inte behöver vara certifierat enligt SS-EN 1090-1.
För SS-EN 1090-1 gäller bedömningssystem 2+. Boverket förklarar att det anmälda organet då utfärdar ett intyg, även kallat certifikat, om att företagets tillverkningskontroll är som den ska, och att intyget gäller för tillverkarens tillverkningsanläggning. Be därför att få se certifikatet och kontrollera vilken anläggning, vilken omfattning och vilken giltighetstid det anger.
Svetsningen styrs av utförandeklassen. A3CERT skriver att det finns fyra utförandeklasser, EXC 1 till EXC 4, där 1 är den enklaste och 4 den mest avancerade, och att EN 1090 säger att svetsningen ska ske enligt ISO 3834. Nivån på ISO 3834 beror på klassen: ISO 3834-4 för EXC 1, ISO 3834-3 för EXC 2 samt ISO 3834-2 för EXC 3 och EXC 4. Weldac beskriver ISO 3834 som en standard för hur kvalitetssäkring vid svetsning kan åstadkommas, med tre nivåer: ISO 3834-4 för enkla kvalitetskrav, ISO 3834-3 för normala kvalitetskrav och ISO 3834-2 för omfattande kvalitetskrav.
Kiwa uttrycker det enkelt så att EXC 2 gäller för vanlig byggnad, EXC 3 för broar och EXC 4 för speciella byggnader såsom stora arenor. Klassen för just ditt projekt ska framgå av konstruktörens underlag, och leverantörens certifikat bör täcka den klassen.
Vilka certifieringar uppger Skärås Svets & Mekaniska?
- Svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1.
- Företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1 och uppger att det därmed har behörighet att CE-märka sina byggprodukter.
- Svetsade konstruktioner utförs normalt enligt ISO 3834-4, och för högre krav är företaget även certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2.
- Företaget uppger att det är certifierat mot utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3.
På skaras.se finns länkar till företagets certifikat för SS-EN 1090, SS-EN 15085 och ISO 3834. Läs dem och kontrollera omfattning och giltighet på samma sätt som för andra leverantörer.
Vad bör du kontrollera i certifikaten?
- Att certifikatet är giltigt och gäller den anläggning där delarna tillverkas.
- Att utförandeklassen i certifikatet täcker klassen i ditt projekt.
- Vilka produkter och svetsade konstruktioner certifikatet omfattar.
- Att svetsarna som ska arbeta i projektet har giltiga svetsarcertifikat för de metoder som används.
- Vem som är svetsansvarig för uppdraget.
Vem bestämmer utförandeklass och vem ansvarar för konstruktionen?
Enligt A3CERT är det konstruktören som bestämmer utförandeklass med hjälp av Eurokoder. Utförandeklassen är alltså en uppgift som ska följa med konstruktionsunderlaget, inte något byggnadssmeden väljer själv.
Skärås Svets & Mekaniska skriver på sin webbplats att företaget utgår från beställarens egna konstruktionsritningar om sådana finns, och annars hjälper till att komma i kontakt med en konstruktör som kan ta fram underlaget. Företaget skriver också att målet är att i framtiden kunna erbjuda en större helhet där det går in tidigt i byggprocessen och sköter konstrueringen, och att det är något man i dagsläget arbetar med att utveckla.
Reda därför ut tidigt vem som levererar ritningar och beräkningar, vem som anger utförandeklass och stålkvalitet, och vem som svarar för ändringar om förutsättningarna förändras under projektet. Skriv ned ansvarsfördelningen i förfrågan och i avtalet.
Hur verifierar du byggnadssmedens erfarenhet?
Be om en lista över genomförda industriprojekt som liknar ditt, och kontakta några av referenserna. Tidigare beställare kan berätta hur samarbetet fungerade i praktiken.
Fråga referenserna hur tidplan och budget hölls, hur ändringar och oväntade problem hanterades och hur kommunikationen fungerade under projektet. Fråga också om uppdraget gällde både tillverkning och montage eller bara en av delarna, så att du vet om referensen är jämförbar med ditt behov.
Som exempel på vad en leverantör kan redovisa skriver Skärås Svets & Mekaniska att företaget startade 1992 och i dag har 15 medarbetare med goda erfarenheter av reparationer inom industri samt entreprenadmaskiner. På sidan om montage och minikranar nämner företaget att ett av de större projekten under 2021 var att montera traversbalkar i ett utrymme där man inte kom åt att lyfta med mobilkran.
Vad kan du be att få se?
- En lista över tidigare industriprojekt med montage som liknar ditt.
- Kontaktuppgifter till referenser som du själv får ringa.
- Bilder eller dokumentation från tidigare arbeten.
- Besked om erfarenhet av de ståltyper och svetsmetoder som projektet kräver.
- Uppgift om vilka personer som kommer att leda och utföra montaget hos dig.
Vilken utrustning och vilka lyft behövs för montaget?
Det beror på hur tunga delarna är och hur nära de ska lyftas in. Skärås Svets & Mekaniska uppger att det har två minikranar, en Jekko SPX650 och en BGlift M250, som gör det möjligt att åta sig arbeten i svåråtkomliga utrymmen. Företaget skriver att en stor del av verksamheten är industri- och anläggningsservice där man ofta måste lyfta inomhus, och att det då kan vara svårt att komma åt med en mobilkran.
Enligt specifikationerna på företagets webbplats har Jekko SPX650 en maximal lyftvikt på 5 000 kg och en maximal lyfthöjd på 23,5 meter, medan BGlift M250 har en maximal lyftvikt på 2 500 kg och en maximal räckvidd på 16 meter. Till Jekko SPX650 finns en balkgrip med rotator som används för att montera tyngre balkar. Företaget uppger också att det har kranförare, vilket gör det möjligt för en kund att bara hyra lyfttjänsten.
Oavsett leverantör bör du i förfrågan ange den tyngsta delen som ska lyftas, var den ska placeras och hur åtkomsten ser ut. Fråga sedan vem som tillhandahåller kranar och lyftredskap, vem som planerar lyften och vilka förutsättningar de kräver av byggplatsen.
Vilka frågor ställer du om tidsplanen?
Fråga när leverantören kan starta, hur lång tid varje fas tar och vad tidsplanen bygger på. Be om en skriftlig tidsplan med milstolpar så att du kan följa upp framdriften och upptäcka avvikelser tidigt.
Montaget hänger ihop med annat arbete på platsen, till exempel andra entreprenörer, fundament och leveranser av material, och därför är det klokt att redan i planeringen reda ut vad som måste vara klart innan stålmontaget kan börja. Fråga också hur leverantören hanterar förseningar eller oväntade problem, till exempel om materialleveranser skjuts upp, och vem som bär kostnaden för vilka förändringar.
Vilka punkter bör tidsplanen ta upp?
- Tidpunkt för projektstart och för slutförande av tillverkning respektive montage.
- Leveranstider för material och för färdiga delar.
- Vilka förutsättningar på byggplatsen som måste vara uppfyllda före montaget.
- Hur uppföljning sker, till exempel genom regelbundna avstämningar.
- Hur förseningar och ändringar hanteras och dokumenteras.
Hur hanteras arbetsmiljön på byggarbetsplatsen?
Enligt Arbetsmiljöverket har byggherren ett övergripande ansvar för att arbetsmiljörisker förebyggs i byggprojektet. Byggherren, som ofta kallas beställaren, utser också Bas-U, byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet av arbetet, och rollen kan inte delegeras vidare till ett annat företag.
Arbetsmiljöverket beskriver Bas-U som den som samordnar byggprojektets arbetsmiljöarbete under byggskedet, ser till att entreprenörerna samarbetar i arbetsmiljöfrågor och kontrollerar att arbetsmiljörisker hanteras. Rollen fråntar dock inte entreprenörerna deras arbetsmiljöansvar: ansvaret som entreprenörerna respektive Bas-U har löper enligt Arbetsmiljöverket parallellt och gäller samtidigt.
Arbetsmiljöverket skriver också att entreprenörer behöver få ett klartecken för start från Bas-U innan de får börja arbeta på byggarbetsplatsen för första gången. Fråga därför byggnadssmeden vilka underlag leverantören behöver från projektet innan start och hur den planerar sitt eget arbete så att varken egna medarbetare eller andra utsätts för risker, inte minst vid tunga lyft och arbete på höjd.
Vilka arbetsmiljöfrågor bör du ta upp?
- Vem som är utsedd till Bas-U i projektet och hur entreprenören ska samverka med den personen.
- Vilka underlag och dokument leverantören behöver före start.
- Hur leverantören planerar och riskbedömer lyft och arbete på höjd.
- Vilka utbildningar och behörigheter montörerna och kranförarna har.
- Hur olyckor och tillbud rapporteras och följs upp på platsen.
Hur går du igenom offert, pris och ändringar?
Be om en specificerad offert som skiljer på material, tillverkning, transport, montage, lyft, ytbehandling och dokumentation, så att du kan se vad som ingår och jämföra flera offerter på samma grunder. Läs också vilka avtalsvillkor offerten hänvisar till.
Vill du ha en mer detaljerad genomgång av vad en offert för byggnadssmide bör innehålla finns den i artikeln Byggnadssmide för industrihall: offertguide på skaras.se.
Många entreprenader bygger på de standardavtal som branschen har tagit fram. ByggExp beskriver AB 04 och ABT 06 som färdiga avtalsvillkor framtagna av bygg- och installationsbranschen, som parterna hänvisar till i entreprenadkontraktet, och som reglerar bland annat pris, tid, ändringar (ÄTA), ansvar, besiktning och garantier. Enligt ByggExp regleras ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten, så kallade ÄTA-arbeten, i kapitel 2. Fråga därför hur ändringar ska begäras, prissättas och godkännas skriftligt innan arbetet utförs.
Fråga också vad som sker om omfattningen ändras eller om tidsplanen förskjuts, och be om betalningsvillkor och betalningsplan.
Vilka frågor om kostnad bör du ställa?
- Vad som ingår i priset och vad som räknas som tillkommande arbete.
- Vilka avtalsvillkor, till exempel AB 04 eller ABT 06, som ska gälla.
- Hur ändringar och tilläggsarbeten begärs, prissätts och godkänns.
- Betalningsvillkor och betalningsplan.
- Hur lång tid offerten gäller.
Hur bedömer du kvaliteten på arbetet?
Granska tidigare arbeten och fråga hur leverantören kontrollerar sitt eget arbete. Be att få se hur svetsarbeten följs upp, vilka kontroller som görs före leverans och hur avvikelser dokumenteras och åtgärdas.
Fråga också vilken dokumentation som följer med leveransen, till exempel prestandadeklaration för de delar som omfattas av SS-EN 1090-1, samt intyg och protokoll som visar vilken utförandeklass och vilka krav som har följts. Det gör det lättare för dig att visa vad som levererats, både mot din egen beställare och vid en senare besiktning.
Vilka kontrollpunkter är viktigast?
- Vilka kontroller leverantören gör före leverans och efter montage.
- Hur avvikelser dokumenteras och rättas till.
- Vilken dokumentation och vilka intyg som levereras tillsammans med produkterna.
- Vilka delar som ska prestandadeklareras och CE-märkas.
- Hur besiktning och överlämning går till.
Vilken garanti och support kan du begära?
Fråga om arbetet omfattas av garanti, hur lång garantitiden är och vad den täcker, och be att få villkoren skriftligt. Om avtalet bygger på AB 04 anger ByggExp en garantitid på 5 år för entreprenörens arbete och 2 år för material och varor som entreprenören valt, och en ansvarstid på 10 år från godkänd entreprenad.
ByggExp noterar att ABT 06 behandlar material på ett annat sätt än AB 04, så läs alltid den version av villkoren som faktiskt gäller i ditt kontrakt. Fråga också vem du kontaktar vid fel eller justeringar efter slutförd entreprenad, och om leverantören kan utföra uppföljande arbete eller reparationer.
Vilka frågor ska du ställa om garantier och support?
- Vilken garantitid som gäller för arbetet och för material.
- Vad garantin täcker och vad den inte täcker.
- Vem du kontaktar vid fel efter slutförd entreprenad.
- Om leverantören kan utföra uppföljande arbete och reparationer.
- Att garantivillkoren finns skriftligt i avtalet.
Hur kontaktar du Skärås Svets & Mekaniska?
Skärås Svets & Mekaniska ligger på Stolpgatan 3 i Västerås. Enligt företagets webbplats startade verksamheten 1992, och företaget är verksamt inom stålkonstruktioner, byggnadssmide med montage, traversbanor med stål och montage, industriservice, reparationer och legotillverkning. Du når företaget på telefon 021-12 35 90 eller via kontaktformuläret på skaras.se/kontakt.
Läs gärna mer i våra artiklar: Industriservice med svetsning för fabriker, Upphandla stålkonstruktioner enligt EN 1090, Mekanisk verkstad för svetsning och industriservice och Köpa traversbana med montage.
Omfattar SS-EN 1090-1 montage på byggarbetsplatsen?
Enligt Boverket omfattar SS-EN 1090-1 endast bärverksdelar som tillverkas i verkstad, och byggarbeten och reparationer som utförs på byggarbetsplatsen omfattas inte av den delen av standarden. Utförandekraven enligt SS-EN 1090-2 för stål gäller dock både i verkstaden och på byggarbetsplatsen.
Måste en byggnadssmed vara certifierad enligt SS-EN 1090-1?
Enligt Boverket måste tillverkare av byggprodukter som omfattas av SS-EN 1090-1 vara certifierade mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna. Ett företag som inte tillhandahåller produkter på marknaden i eget namn behöver inte vara certifierat enligt SS-EN 1090-1.
Vem bestämmer vilken utförandeklass som gäller?
Enligt A3CERT är det konstruktören som bestämmer utförandeklass med hjälp av Eurokoder. Leverantörens certifikat bör täcka den klass som anges i konstruktionsunderlaget.
Kan en byggnadssmed ta fram konstruktionsritningar?
Det varierar mellan leverantörer, så fråga i förfrågan. Skärås Svets & Mekaniska skriver på sin webbplats att företaget utgår från kundens egna ritningar om sådana finns och annars hjälper kunden att komma i kontakt med en konstruktör, och att man arbetar med att utveckla möjligheten att även sköta konstrueringen.
Hur lång tid tar ett stålmontage?
Det går inte att ange en allmän tid, eftersom den beror på projektets omfattning, tillgång till material, lyftbehov och hur arbetet samordnas med andra entreprenörer. Be leverantören om en skriftlig tidsplan med milstolpar för just ditt uppdrag.
Vem utser Bas-U i ett byggprojekt?
Enligt Arbetsmiljöverket utses Bas-U av byggherren, och uppgiften kan inte delegeras vidare till ett annat företag. Entreprenörerna behåller samtidigt sitt eget arbetsmiljöansvar.
Vilka är källorna?
Uppgifterna i artikeln kommer från Boverket, Arbetsmiljöverket, A3CERT, Kiwa, Weldac, ByggExp och Skärås Svets & Mekaniskas webbplats, där alla sidor lästes i oktober 2026.
- Boverket, https://www.boverket.se/1090
- Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/vem-ar-ansvarig-for-vad-i-ett-byggprojekt/bas-u/
- Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/vem-ar-ansvarig-for-vad-i-ett-byggprojekt/byggherrens-overgripande-ansvar/
- A3CERT, https://a3cert.com/certifieringar/en-1090-1-ce-markning-av-byggstal/
- Kiwa, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/certifiering/certifiering-enligt-en-1090-1/
- Weldac, https://weldac.se/iso-3834-en-1090/
- ByggExp, https://byggexp.se/sv/blog/ab-04-och-abt-06
- Skärås Svets & Mekaniska, https://skaras.se/tjanster/stalkonstruktioner/
- Skärås Svets & Mekaniska, https://skaras.se/tjanster/montage-minikranar/
- Skärås Svets & Mekaniska, https://skaras.se/om-foretaget/