En kundanpassad industridetalj börjar nästan alltid med en ritning och slutar med en leverans som ska passa i kundens maskin eller anläggning. Däremellan finns ett antal beslut som köparen själv kan påverka: vilka toleranser som gäller, vilket material och vilka intyg som behövs, vilka svetskrav som ställs och hur prototypen ska godkännas innan fler detaljer tillverkas. Den här guiden går igenom arbetsflödet från förfrågan och prototyp till serie, vilka standarder som kan bli aktuella på vägen och vad Skärås Svets & Mekaniska i Västerås själva gör och inte gör.
Vad innebär kundanpassad tillverkning av industridetaljer?
Kundanpassad tillverkning innebär att verkstaden tillverkar detaljer efter kundens egen ritning eller önskemål i stället för att sälja en standardprodukt ur katalog. I verkstadsbranschen kallas det ofta legotillverkning. Kunden bestämmer vad detaljen ska klara, och verkstaden ansvarar för att tillverka den enligt underlaget. Hos Skärås Svets & Mekaniska handlar det enligt företaget om legodetaljer i vanligt stål efter kundens önskemål, till exempel maskindelar för industrin, valsar eller prototyper.
Eftersom detaljen inte finns färdig någonstans är det underlaget som avgör resultatet. En ritning som saknar toleranser, materialbeteckning eller krav på ytbehandling lämnar de besluten åt verkstaden, och då är det svårt att i efterhand hävda att detaljen är fel. Ju tydligare kraven står på ritningen, desto lättare blir det att jämföra offerter, att kontrollera leveransen och att beställa samma detalj igen om ett eller två år.
Kundanpassning betyder också att detaljen ofta passerar flera bearbetningssteg. En svetsad konstruktion kan behöva skäras, bockas, borras, svetsas och sedan bearbetas på enskilda ytor. Alla verkstäder gör inte alla steg själva. Därför är en av de viktigaste frågorna i en förfrågan vilka moment leverantören utför i egen verkstad och vilka som går till en samarbetspartner, eftersom det påverkar både ledtid och vem du ska prata med om något blir fel.
Vilka uppgifter behöver verkstaden för att kunna lämna offert?
- En måttsatt ritning eller CAD-fil med aktuell revision, gärna både som PDF och i ett format som verkstaden kan läsa.
- Toleranser: individuella toleranser där de behövs och en hänvisning till generella toleranser för övriga mått.
- Material med fullständig beteckning, och vilket kontrolldokument (materialintyg) du vill ha med leveransen.
- Svetskrav om detaljen ska svetsas, till exempel vilken kvalitetsnivå enligt ISO 3834 som gäller.
- Om detaljen är en bärande del i en byggnad: utförandeklass (EXC) och krav på CE-märkning.
- Ytbehandling, till exempel målning eller annat korrosionsskydd, och vem som ansvarar för den.
- Antal: prototyp, första serie och ungefärlig årsvolym, samt önskad leveranstid och leveranssätt.
Det är inte alltid möjligt att ha alla svar från början, särskilt inte för en prototyp. Då är det bättre att skriva vad som är öppet än att lämna det osagt. En verkstad kan ofta föreslå ett material eller en enklare tillverkningsväg, men det förslaget bör sedan föras in på ritningen så att det inte bara finns i ett mejl.
Hur fungerar arbetsflödet i en mekanisk verkstad?
Arbetsflödet går i regel från förfrågan och underlag till offert, prototyp eller första detalj, kontroll och godkännande, och därefter tillverkning av fler detaljer och leverans. Hur många steg verkstaden gör själv beror på maskinpark och samarbetspartners.
Konstruktionen, alltså själva ritningen, kommer oftast från kunden. Alla mekaniska verkstäder har inte egna konstruktörer. Skärås Svets & Mekaniska skriver till exempel, om sina stålkonstruktioner, att de utgår från kundens egna konstruktionsritningar om sådana finns och annars hjälper kunden att komma i kontakt med en konstruktör som kan ta fram underlaget. Att sköta konstrueringen själva beskriver företaget som något de arbetar med att utveckla.
I själva verkstaden varierar momenten. Skärås räknar upp svetsning, stansning, borrning, klippning samt pressning och bockning av plåt bland de uppdrag de utför i den egna verkstaden i Västerås. Skärningen gör företaget själva med en egen gas/plasma-skärmaskin och anger att den klarar material upp till 150 mm tjockt. Svarvning och fräsning sköts däremot av företagets samarbetspartners. Det är just den sortens uppgift som är bra att ha klar för sig innan beställningen.
Vilka är de viktigaste stegen i arbetsflödet?
- Förfrågan med ritning, material, antal och önskad leveranstid.
- Genomgång av underlaget, där oklarheter i mått, toleranser och svetskrav reds ut innan offert.
- Offert som anger vad som ingår, vilka moment som görs av underleverantör och vilka dokument som följer med.
- Prototyp eller första detalj, som kontrolleras mot ritningen.
- Godkännande och eventuell ny ritningsrevision innan fler detaljer tillverkas.
- Tillverkning av serien med samma underlag, och leverans med de kontrolldokument som avtalats.
När flera företag är inblandade i samma detalj blir ansvarsfrågan viktig. Fråga vem som är din motpart om en svarvad eller fräst yta inte håller måttet: den verkstad du beställer av, eller underleverantören. Fråga också hur ritningsrevisioner förs vidare. Om du ändrar ett mått efter prototypen måste ändringen nå alla som bearbetar detaljen, annars kan serien tillverkas efter en gammal ritning.
Vilka fördelar erbjuder kundanpassad tillverkning?
Den största fördelen är att detaljen tillverkas efter dina mått och krav, i stället för att konstruktionen måste anpassas efter en standardprodukt. Du kan också välja hur många du beställer, från en enda prototyp till en serie. Nackdelen är att kostnaden för att förbereda tillverkningen, som programmering, inställning av maskiner och eventuella fixturer, fördelas på färre detaljer när antalet är litet. Be därför gärna om pris för olika antal.
Vad bör du väga in innan du beställer en specialdetalj?
- Passform: detaljen tillverkas efter din ritning, så den passar din maskin eller anläggning om ritningen stämmer.
- Ägarskap: när du äger ritningen kan du beställa samma detalj igen, eller begära offert från flera verkstäder.
- Kostnad per styck: litet antal betyder att förberedelserna slås ut på färre detaljer.
- Ledtid: varje moment som görs av en underleverantör lägger till transport och planering.
- Kontroll: bestäm i förväg vilka mått och dokument som ska kontrolleras vid leverans.
Ett praktiskt exempel är reservdelar till äldre maskiner. När originaldelen inte längre går att köpa kan en verkstad tillverka en ny efter en ritning eller efter mått från den gamla delen. Om ingen ritning finns är det klokt att ta fram en i samband med beställningen. Då kan nästa reservdel tillverkas utan att samma mätarbete måste göras igen.
Hur går processen från prototyp till serieproduktion till?
Från prototyp till serie går du i fem steg: tillverka en prototyp eller första detalj, kontrollera den mot ritningen, uppdatera ritningen med det du lärt dig, lås underlaget och planera serien, och följ sedan upp leveranserna. Det viktiga är att godkännandet av prototypen dokumenteras, så att serien tillverkas efter samma underlag.
1. Tillverka en prototyp eller första detalj
Prototypen visar om ritningen fungerar i verkligheten: om detaljen passar, går att montera och klarar det den ska. Be verkstaden tillverka den med samma metoder som serien ska tillverkas med, om det går. En prototyp som tillverkats på ett helt annat sätt säger mindre om hur serien kommer att bli.
2. Kontrollera prototypen mot ritningen
Bestäm före tillverkningen vilka mått som ska mätas och hur resultatet ska redovisas, till exempel i ett enkelt mätprotokoll. Provmontera detaljen i den maskin eller konstruktion där den ska sitta. Om något inte stämmer, notera om felet beror på ritningen eller på tillverkningen. Det avgör vem som ska rätta det.
3. Uppdatera ritningen och ge den en ny revision
Ändringar som görs efter prototypen ska in på ritningen och få en ny revisionsbeteckning. Muntliga överenskommelser och anteckningar i mejl försvinner lätt när serien tillverkas månader senare, kanske av en annan person eller en underleverantör.
4. Lås underlaget och planera serien
När prototypen är godkänd anger du vilken ritningsrevision som gäller, hur många detaljer som ska tillverkas och när. Kontrollera att verkstaden har kapacitet för antalet och storleken. Skärås Svets & Mekaniska beskriver till exempel sitt erbjudande inom legotillverkning som små serier med kort leveranstid, så vid större volymer är det rimligt att fråga leverantören direkt hur den planerar produktionen.
5. Följ upp leveranserna
Bestäm hur leveranserna ska kontrolleras: stickprov, mätning av vissa mått eller kontroll av dokument. Om du behöver materialintyg, svetsdokumentation eller andra kontrolldokument ska det stå i beställningen, inte efterfrågas i efterhand.
Stegen låter självklara, men vart och ett skyddar mot ett konkret misstag: en prototyp som godkändes utan mätprotokoll, en ändring som aldrig kom in på ritningen eller ett intyg som ingen beställde. Att dokumentera besluten tar lite tid och gör det lättare för både köpare och verkstad.
Hur kan skalbarhet uppnås i industriproduktion?
För den som köper kundanpassade detaljer handlar skalbarhet främst om att samma detalj ska kunna tillverkas igen, i fler exemplar, med samma resultat. Det kräver ett komplett underlag, en leverantör vars kapacitet passar antalet och detaljernas storlek, och tydliga regler för ändringar. Det kräver inte nödvändigtvis att samma verkstad gör allt, men någon måste hålla ihop helheten.
1. Gör underlaget komplett
En detalj som bara går att tillverka med hjälp av en viss persons minne går inte att skala upp. Ritning, materialbeteckning, toleranser, svetsinstruktioner och krav på ytbehandling ska finnas skriftligt, så att samma detalj kan tillverkas igen, eller av en annan verkstad om det behövs.
2. Planera material och avrop
Om du vet att detaljen kommer att behövas återkommande kan du berätta det för verkstaden tidigt. Det gör det lättare att planera materialinköp och tillverkning, och du kan diskutera om leveranserna ska ske i omgångar.
3. Kontrollera kapaciteten för stora och tunga detaljer
För stora svetsade detaljer avgör verkstadens lokaler och lyftutrustning vad som går att tillverka och lasta. Skärås anger till exempel att verkstaden är 1 230 kvm, att portarna är 4,6 meter höga, och att verkstaden har tre traverser på 8 ton, 6,3 ton och 3,2 ton med en lyfthöjd på 7,6 meter. Den typen av uppgifter är bra att jämföra med måtten och vikten på det du vill beställa.
4. Håll samma kontroll i serien som för prototypen
Det som mättes på prototypen bör mätas även i serien, åtminstone med stickprov. För svetsade detaljer är verkstadens svetskvalitetssystem en del av svaret. Skärås certifikat enligt ISO 3834-2 anger till exempel ansvarig svetskoordinator, svetsprocesser och materialgrupper, så det går att se vad certifieringen omfattar.
5. Bestäm hur ändringar hanteras
Även en godkänd detalj ändras ibland. Kom överens om att varje ändring ger en ny ritningsrevision, att verkstaden bekräftar vilken revision den tillverkar efter, och att gamla ritningar tas ur bruk.
Vilka material används i kundanpassad tillverkning?
Materialet beror på vad detaljen ska klara och på vad verkstaden kan bearbeta och svetsa. I en svets- och mekanisk verkstad är det oftast metaller. Skärås Svets & Mekaniska arbetar med vanligt stål, rostfritt och aluminium, och företagets legodetaljer tillverkas i vanligt stål. Behöver du något annat material bör du ta upp det tidigt i förfrågan.
1. Ange materialet med fullständig beteckning
Skriv materialet med standardbeteckning på ritningen, inte bara "stål" eller "rostfritt". Det gör offerterna jämförbara och gör det möjligt att kontrollera att rätt material har levererats.
2. Bestäm vilket materialintyg du behöver
Standarden SS-EN 10204:2005 definierar enligt SIS de olika typer av kontrolldokument som enligt köpeavtalet lämnas till köparen vid leverans av metalliska varor, till exempel plåt, band, stång, smide och gjutgods. Om du behöver kunna spåra materialet ska det framgå av beställningen vilket kontrolldokument som krävs.
3. Kontrollera att leverantören kan svetsa materialet
Svetsning är materialberoende. Skärås anger att de svetsar stål, rostfritt och aluminium med metoderna MMB (111), MIG/MAG (131, 135, 136, 138) och TIG (141). Företagets certifikat enligt ISO 3834-2 listar materialgrupperna 1.1, 1.2, 3.1 och 22.3 enligt CEN ISO/TR 15608. Fråga leverantören om ditt material ingår.
4. Ta reda på om detaljen är en bärande del i en byggnad
Om detaljen är en bärverksdel i stål eller aluminium till ett byggnadsverk gäller särskilda regler, se avsnittet om kvalitet nedan. Notera också att ett intyg enligt SS-EN 1090-1 anger vilka material och utförandeklasser det omfattar. Skärås intyg gäller svetsade bärverksdelar och byggsatser i stål, materialgrupperna 1.1 och 1.2.
5. Ange ytbehandling och korrosionsskydd
Om detaljen ska målas, förzinkas eller på annat sätt skyddas mot korrosion behöver det stå i underlaget, liksom vem som gör det. Ytbehandling görs inte alltid av samma verkstad som tillverkar detaljen.
Hur säkerställs kvaliteten i kundanpassad tillverkning?
Kvaliteten styrs av två saker: att kraven står tydligt i underlaget och att verkstaden har ett system för att tillverka och kontrollera enligt dem. Inga standarder garanterar ett resultat. Standarder för toleranser gör kraven tydliga, och standarder för svetsning anger vilka kvalitetskrav tillverkningen ska uppfylla. Nedan följer några standarder som kan bli aktuella för svetsade och bearbetade industridetaljer.
1. Hänvisa till generella toleranser enligt SS-ISO 2768-1
SS-ISO 2768-1 anger generella toleranser för linjära mått och vinkelmått som saknar direkt toleransangivelse, i fyra toleransklasser. Enligt SIS gäller den för mått hos detaljer av metalliska material som formas genom avskiljande bearbetning eller som formas av plåt. Standarden har status gällande hos SIS. Del 2, SS-ISO 2768-2 om form- och lägetoleranser, är däremot upphävd och ersatt av SS-EN ISO 22081:2021. Det är värt att känna till om dina ritningar fortfarande hänvisar till den.
2. Använd SS-EN ISO 13920 för svetsade konstruktioner
För svetsade konstruktioner finns en egen standard, SS-EN ISO 13920:2023. Den anger generella toleranser för längd- och vinkelmått samt form och läge hos svetsade konstruktioner, i fyra toleransklasser baserade på normal verkstadsnoggrannhet. Standarden anger också att tillverkningsunderlag där mått saknar individuella toleranser ska anses ofullständigt om det saknar hänvisning till generella toleranser.
3. Välj kvalitetsnivå för svetsningen enligt ISO 3834
ISO 3834-serien anger kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material, både i verkstad och vid installation på plats. Det finns tre nivåer: SS-EN ISO 3834-2 med omfattande, SS-EN ISO 3834-3 med normala och SS-EN ISO 3834-4 med enkla kvalitetskrav. SS-EN ISO 3834-1 beskriver hur man väljer nivå och anger inte krav på ett heltäckande kvalitetsledningssystem. Ange på ritningen eller i beställningen vilken nivå som gäller.
4. Fråga efter svetsarnas kvalificering
SS-EN ISO 9606-1 anger krav på kvalificeringsprov för svetsare vid smältsvetsning av stål. Den gäller manuell och delvis mekaniserad svetsning, men inte helt mekaniserad eller automatiserad svetsning. Ett sådant certifikat gäller den enskilda svetsaren och säger inget om företagets kvalitetssystem. Därför är det något annat än ett ISO 3834-certifikat.
5. Läs leverantörens certifikat, inte bara logotypen
Ett certifikat har ett omfång och ett giltighetsdatum. Kontrollera att företagsnamnet, verksamheten och datumen stämmer, och att certifikatet går att verifiera hos certifieringsorganet. Skärås certifikat nr 11897-04 enligt ISO 3834-2:2021 är utfärdat av Inspecta Sertifiointi Oy, beviljat 2024-08-29 och gäller t.o.m. 2027-08-11. Enligt certifikatet kan giltigheten verifieras på www.kiwa.com/fi.
När gäller SS-EN 1090-1 för en industridetalj?
Enligt Boverket omfattar den harmoniserade standarden SS-EN 1090-1 bärande delar av stål och aluminium, och prestandadeklaration och CE-märkning har varit obligatoriskt för dessa produkter sedan den 1 juli 2014. Kravet på CE-märkning enligt byggproduktförordningen gäller bara byggprodukter, och standarden omfattar bara bärverksdelar som tillverkas i verkstad. Boverket skriver att en lastbärande stålkonstruktion som ingår i en maskin som står i en byggnad, men som inte har något med byggnadens prestanda att göra, inte är en byggprodukt enligt byggproduktförordningen. Däremot kan det finnas krav på CE-märkning enligt annan EU-lagstiftning.
En stålkonstruktion som bara ingår i en maskin omfattas alltså inte av SS-EN 1090-1 så länge den inte påverkar byggnadens prestanda. Är du osäker, fråga den som ansvarar för konstruktionen. Skärås Svets & Mekaniska har ett intyg enligt SS-EN 1090-1 (0416-CPR-11898-01) för svetsade bärverksdelar och byggsatser i stål, i utförandeklasserna EXC1, EXC2 och EXC3, utfärdat första gången 2020-02-27.
Vad erbjuder Skärås Svets & Mekaniska inom kundanpassad tillverkning?
Skärås Svets & Mekaniska är en svets- och mekanisk verkstad i Västerås som tillverkar legodetaljer i vanligt stål efter kundens önskemål, gör legoskärning med egen gas/plasma-skärmaskin och svetsar i stål, rostfritt och aluminium. Företaget beskriver sitt erbjudande inom legotillverkning som små serier med kort leveranstid. Svarvning och fräsning görs av samarbetspartners.
Företaget startade 1992 som en enskild firma i Skärstad i Småland och flyttade 1993 till Västerås. Sedan 2008 producerar det i egna lokaler på Stolpgatan 3, och i dag har företaget omkring 15 medarbetare. Förutom legotillverkning arbetar Skärås med stålkonstruktioner, byggnadssmide med montage, traversbanor, industriservice och reparationer.
1. Legodetaljer i vanligt stål
Enligt skaras.se tillverkar företaget legodetaljer i vanligt stål efter kundens önskemål, till exempel maskindelar för industrin, valsar eller prototyper. Företaget skriver att det ofta är själva lösningen och den ihopmonterade produkten som Skärås står för.
2. Legoskärning upp till 150 mm
Skärningen gör Skärås själva med en egen gas/plasma-skärmaskin. Enligt företaget klarar den material upp till 150 mm tjockt.
3. Svetsning med certifierat kvalitetssystem
Skärås svetsar stål, rostfritt och aluminium med MMB, MIG/MAG och TIG. Svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1. Företaget skriver att svetsade konstruktioner normalt utförs enligt ISO 3834-4, och att det även är certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2. Det publicerade ISO 3834-2-certifikatet omfattar bland annat tillverkning och konstruktion av olika typer av mekaniska konstruktioner och krankomponenter för industrin.
4. Verkstad och lyftkapacitet
Verkstaden på Stolpgatan 3 i Västerås är 1 230 kvm och har tre traverser. Utöver svetsning och skärning utför Skärås stansning, borrning, klippning samt pressning och bockning av plåt.
5. Samarbetspartners för det som inte görs i egen verkstad
Svarvning och fräsning görs av Skärås samarbetspartners. Behöver du konstruktionsritningar hjälper företaget dig att komma i kontakt med en konstruktör. Fråga i offerten vilka moment som görs av partner, så vet du hur detaljen tillverkas.
Vilka frågor är vanliga om mekanisk verkstad och kundanpassad tillverkning?
De vanligaste frågorna handlar om vad en mekanisk verkstad gör, vilka standarder som gäller för detaljerna och vad Skärås Svets & Mekaniska gör själva. Här är korta svar.
Vad är en mekanisk verkstad?
En mekanisk verkstad tillverkar och bearbetar metalldetaljer, ofta efter kundens ritning. Vilka moment som ingår varierar. Skärås Svets & Mekaniska räknar till exempel upp svetsning, stansning, borrning, klippning samt pressning och bockning av plåt, medan andra verkstäder även svarvar och fräser.
Vilka steg ingår i kundanpassad tillverkning?
Förfrågan med ritning, genomgång av underlaget, offert, prototyp eller första detalj, kontroll och godkännande, en eventuell ny ritningsrevision, och därefter tillverkning och leverans av serien.
Hur väljer man rätt material för industridetaljer?
Utgå från vad detaljen ska klara och ange materialet med fullständig beteckning på ritningen. Kontrollera att verkstaden kan bearbeta och svetsa materialet, och ange vilket kontrolldokument enligt SS-EN 10204 som ska följa med leveransen.
Vad betyder en hänvisning till ISO 2768 på ritningen?
Den anger vilka toleranser som gäller för mått som saknar egen toleransangivelse. SS-ISO 2768-1 gäller linjära mått och vinkelmått i fyra toleransklasser. Del 2 om form och läge är upphävd hos SIS och ersatt av SS-EN ISO 22081:2021. För svetsade konstruktioner finns SS-EN ISO 13920:2023.
Måste en industridetalj CE-märkas enligt SS-EN 1090-1?
Endast om den är en bärverksdel i stål eller aluminium till ett byggnadsverk som omfattas av standarden. Enligt Boverket är en lastbärande stålkonstruktion som ingår i en maskin, och som inte påverkar byggnadens prestanda, inte en byggprodukt. Annan EU-lagstiftning kan dock ställa egna krav.
Vad gör Skärås Svets & Mekaniska inom kundanpassad tillverkning?
Enligt skaras.se tillverkar företaget legodetaljer i vanligt stål, gör legoskärning upp till 150 mm med egen gas/plasma-skärmaskin och svetsar i stål, rostfritt och aluminium. Erbjudandet beskrivs som små serier med kort leveranstid.
Svarvar och fräser Skärås Svets & Mekaniska själva?
Nej. Enligt företagets webbplats är svarvning och fräsning tjänster som samarbetspartners står för.