Den som beställer stålkonstruktioner bör kunna svara på två frågor innan ordern läggs: har verkstaden rätt intyg, och klarar den just ditt projekt? Den här guiden går igenom vad EN 1090 betyder i praktiken, vilka dokument du kan be om och hur du läser dem, hur du bedömer en verkstads kapacitet och vilka frågor som är värda att ställa till alla leverantörer.
Vad innebär EN 1090-certifiering?
EN 1090 är en serie europeiska standarder för bärande konstruktioner av stål och aluminium. Certifieringen enligt SS-EN 1090-1 är det intyg en tillverkare behöver för att få deklarera prestanda och CE-märka bärverksdelar som tillverkas i verkstad.
Enligt Boverket är prestandadeklaration och CE-märkning obligatoriskt för bärande delar av stål och aluminium sedan den 1 juli 2014. Det är tillverkarens ansvar att deklarera och märka produkterna, och kraven gäller oavsett hur stort företaget är. För SS-EN 1090-1 gäller bedömningssystem 2+, vilket betyder att ett anmält organ bedömer företagets tillverkningskontroll och utfärdar ett intyg, även kallat certifikat. Intyget gäller för tillverkarens tillverkningsanläggning.
Standarderna har olika roller. SS-EN 1090-1 gäller bedömning och CE-märkning av produkten. Själva utförandet av stålkonstruktioner styrs av SS-EN 1090-2, som SIS beskriver som del 2 med tekniska krav för stålkonstruktioner, och för aluminium gäller SS-EN 1090-3. Boverket påpekar att SS-EN 1090-1 inte innehåller några egna regler för dimensionering eller tillverkning. Kraven på dimensioneringen finns i eurokoderna. Certifieringen säger alltså något om tillverkarens tillverkningskontroll, inte om hur konstruktionen ska räknas.
Vilka grundfakta om EN 1090 är viktigast att känna till?
- SS-EN 1090-1 gäller bärverksdelar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad.
- Prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för dessa produkter sedan den 1 juli 2014.
- Tillverkaren ansvarar för att deklarera och märka produkterna, oavsett företagets storlek.
- Ett anmält organ bedömer tillverkningskontrollen och utfärdar intyget (bedömningssystem 2+).
- Utförandekraven för stål finns i SS-EN 1090-2 och för aluminium i SS-EN 1090-3.
- Intyget gäller en angiven tillverkningsanläggning.
CE-märkning betyder inte att en produkt är godkänd. Boverket skriver att CE-märkningen innebär att byggproduktens egenskaper bedömts enligt en harmoniserad standard och att tillverkaren tar ansvar för att prestandan stämmer med prestandadeklarationen. Den är ett intygande att uppgifterna går att lita på, men enligt Boverket inte ett godkännande eller bevis på att produkten är lämplig i ett visst sammanhang. Det är alltid byggherrens ansvar att välja byggprodukter med lämplig prestanda för byggnadsverket.
Kiwa, som utfärdar den här typen av certifikat, beskriver kärnan i kraven så här: tillverkningen ska utföras enligt ett FPC-system, ett kontrollsystem för tillverkning, som i praktiken oftast är en samling manualer med rutiner och scheman. Periodiska revisioner genomförs årligen. Kiwa skriver också att CE-märkningen ska göras av all tillverkning, även mindre arbeten som utförs av stålleverantörer.
Alla stålprodukter omfattas inte. Boverket nämner att räcken, handledare och gångbryggor som bara finns för säkerheten när byggnaden används inte omfattas av SS-EN 1090-1, om de inte samtidigt har en bärande eller stabiliserande funktion. De ska ändå utföras enligt utförandestandarden. Arbeten och reparationer som görs på byggarbetsplatsen omfattas inte heller av SS-EN 1090-1. Fråga därför alltid leverantören vilken del av din leverans som är en CE-märkt bärverksdel.
Hur bedömer du en svetsverkstads kapacitet?
Kapacitet handlar om vad verkstaden fysiskt och organisatoriskt kan göra med din storlek, ditt material och din tidsplan. Be om konkreta uppgifter i stället för allmänna löften: verkstadsyta, portmått, lyftkapacitet, skärkapacitet, vilka svetsmetoder och materialgrupper certifikaten omfattar och vem som ansvarar för svetsningen.
Det går att jämföra leverantörer i siffror. Skärås Svets & Mekaniska publicerar till exempel sina uppgifter öppet på webbplatsen: verkstadens areal är 1 230 kvm, och tre traverser lyfter 8 ton, 6,3 ton och 3,2 ton. Sådana uppgifter säger om en dörr, en travers eller en yta sätter en gräns för din konstruktion innan du ens har begärt offert.
Vilka uppgifter bör du be om för att bedöma kapaciteten?
- Verkstadens yta och portmått, så att du ser hur stora delar som kan lämna verkstaden i ett stycke.
- Lyftkapacitet och lyfthöjd i verkstaden, samt vilka lyftresurser som finns för montage på plats.
- Vilka svetsmetoder och materialgrupper certifikaten omfattar.
- Vilken utförandeklass din konstruktion kräver och om intyget omfattar den.
- Vem som är svetsansvarig och vilka svetsare som har giltiga personliga certifikat.
- Hur skärning, bockning och ytbehandling löses, i egen regi eller hos en underleverantör.
- Hur monteringen går till och hur arbetet på byggplatsen dokumenteras.
Personalen är en lika viktig del av kapaciteten som maskinerna. Enligt Kiwa ska ett företag som certifieras enligt EN 1090-1 ha certifierad och tillräckligt med svetspersonal samt en svetsansvarig. Svetsarnas kompetens visas med personliga certifikat, till exempel enligt SS-EN ISO 9606-1, som Kiwa beskriver som svetsarprövning i smältsvetsning av stål. Certifikatet är personligt och giltigt i två till tre år med möjlighet till förlängning. Be därför om att få se certifikaten och kontrollera att de gäller för de metoder och material som ditt jobb kräver och att de inte har gått ut.
Fråga också vad som görs utanför verkstaden. Boverket skriver att om en tillverkare anlitar andra företag för till exempel rostskyddsbehandling är det tillverkaren som ansvarar för att det företaget har den nödvändiga styrningen av sin process. En leverantör bör alltså kunna berätta vilka moment som köps in och hur de följs upp.
Företagets storlek säger mindre än konkreta uppgifter. Kraven på prestandadeklaration och CE-märkning gäller enligt Boverket oavsett hur stort företaget är, så både små och stora verkstäder ska kunna visa samma typ av intyg. Jämför i stället verkstadens mått och lyftkapacitet, personalens certifikat och tidigare uppdrag med din konstruktions största delar och tidsplan.
Be slutligen om referensuppdrag som liknar ditt i storlek, material och utförandeklass, och om en realistisk tidsplan som tar hänsyn till verkstadens övriga uppdrag. Ring gärna en tidigare beställare och fråga om leveransen kom enligt plan, hur ändringar hanterades och om dokumentationen var komplett.
Vilka krav ställs på tillverkning enligt EN 1090?
En tillverkare ska ha ett system för tillverkningskontroll (FPC), kvalificerade svetsförfaranden, en svetsansvarig och svetspersonal med giltiga certifikat, och ska utföra arbetet enligt utförandestandarden SS-EN 1090-2. Hur omfattande kraven blir beror på utförandeklassen.
Kiwa beskriver grunden i certifieringen så att tillverkningen ska utföras enligt ett FPC-system och att företaget ska ha certifierad och tillräckligt med svetspersonal samt en svetsansvarig. Om svetsning ingår krävs dessutom en kvalificerad WPS, alltså ett kvalificerat svetsförfarande. För utförandet hänvisar Boverket till SS-EN 1090-2 för stål, och kraven gäller både i verkstaden och på byggarbetsplatsen.
Svetsningens kvalitetskrav hör ihop med ISO 3834, som är en egen standard och en egen certifiering. Kiwa beskriver ISO 3834 som en internationell standard som anger kvalitetskrav för svetsande företag och som omfattar bland annat organisation och ansvar för svetsning, svetsarnas kompetens, kvalificering av svetsförfaranden, kontroll, inspektion och provning av svetsar samt dokumentation och spårbarhet. Standarden har tre nivåer: ISO 3834-2 med omfattande, ISO 3834-3 med normala och ISO 3834-4 med enkla kvalitetskrav. Enligt Bromma Stål gäller ISO 3834 för svetsningen i stålkonstruktioner, från ISO 3834-4 till ISO 3834-2 beroende på utförandeklass.
Vilka krav bör du känna till som beställare?
- Ett FPC-system för tillverkningen, med årliga periodiska revisioner.
- Ett kvalificerat svetsförfarande (WPS) när svetsning ingår.
- En svetsansvarig och tillräckligt med certifierad svetspersonal.
- Utförande enligt SS-EN 1090-2 för stål, både i verkstaden och på byggarbetsplatsen.
- En prestandadeklaration och CE-märkning för produkter som omfattas av SS-EN 1090-1.
- Handlingar som visar vilken utförandeklass och vilka svetsmetoder intyget gäller för.
Tips: Fråga vilken utgåva av SS-EN 1090-2 offerten hänvisar till. SIS listar SS-EN 1090-2:2018+A1:2024 som gällande utgåva.
Dokumentationen ska följa med leveransen. Enligt Boverket ska tillverkaren lämna prestandadeklarationen och CE-märkningen till köparen eller dennes representant, till exempel kontrollansvarig, tillsammans med de konstruktionshandlingar som dokumenten hänvisar till. För produkter som säljs i Sverige ska prestandadeklarationen vara på svenska. Köparen ska inte behöva efterfråga den underliggande dokumentationen om tillverkningskontrollen.
Boverket nämner också att det i Sverige finns krav på mottagningskontroll och kända produktegenskaper, och att byggherren måste förvissa sig om produktens lämplighet även när produkten är specialtillverkad. Den som misstänker att uppgifterna i produktdokumentationen är felaktiga eller missvisande kan kontakta Boverket, som är marknadskontrollmyndighet.
Hur säkerställer du att en verkstad är certifierad?
Be att få se intyget om tillverkningskontroll enligt SS-EN 1090-1 och kontrollera fyra saker: att det gäller rätt företag och rätt tillverkningsanläggning, att det omfattar din utförandeklass, att svetsmetoder och materialgrupper stämmer med ditt jobb och att det fortfarande är giltigt hos utfärdaren.
Skärås Svets & Mekaniska publicerar sina certifikat på webbplatsen, och de visar vad du ska titta efter hos vilken leverantör som helst. Intyget om tillverkningskontroll har nummer 0416-CPR-11898-01 och är utfärdat av Inspecta Sertifiointi Oy, anmält organ nr 0416 (Kiwa). Det gäller tillverkning av svetsade bärverksdelar och byggsatser i stål i utförandeklasserna EXC1, EXC2 och EXC3 vid anläggningen på Stolpgatan 3 i Västerås. Det utfärdades första gången 2020-02-27 och förblir giltigt så länge standarden, produkten eller tillverkningsprocessen inte ändras väsentligt, såvida inte intyget har skjutits upp eller återkallats. Giltigheten kan kontrolleras hos utfärdaren på www.kiwa.com/fi.
Intygets bilaga anger också omfattningen närmare: svetsprocesserna 135, 136 och 138 och materialgrupperna 1.1 och 1.2, med svetsning, bockning och korrosionsskydd som tillverkningsprocesser. Det är ett bra exempel på varför det inte räcker att fråga om verkstaden är certifierad. Om ditt jobb gäller rostfritt eller aluminium, eller en annan svetsmetod, behöver du fråga om just det omfattas av intyget.
Vad ska du kontrollera på ett certifikat?
- Att företagets namn och tillverkningsanläggningens adress stämmer med den som tillverkar åt dig.
- Vilka utförandeklasser intyget omfattar och att din klass finns med.
- Vilka svetsprocesser och materialgrupper som anges.
- Vilket organ som har utfärdat intyget och att giltigheten går att kontrollera hos dem.
- Utfärdandedatum och, för certifikat med slutdatum, hur länge det gäller.
- Om svetsningen dessutom är certifierad enligt ISO 3834, och på vilken nivå.
Kvalitetssystemet för svetsning har ett eget certifikat. Skärås certifikat nr 11897-04 enligt ISO 3834-2:2021 beviljades 2024-08-29 och gäller till och med 2027-08-11. Det omfattar tillverkning och konstruktion av mekaniska konstruktioner och krankomponenter för industrin samt tillverkning, svetsning och montering av bärverksdelar i stål, och anger svetsprocesserna 111, 131, 135, 136, 138 och 141. De två dokumenten har alltså delvis olika omfattning, så läs båda. Kiwa anger att ett ISO 3834-certifikat har tre års giltighet förutsatt att årliga periodiska revisioner genomförs.
Varning: Enligt Boverket måste en tillverkare vara certifierad enligt SS-EN 1090-1 för att kunna deklarera och CE-märka bärverksdelar i stål. Be om intyget innan du beställer, inte efter leverans.
Skilj på personliga certifikat och företagscertifikat. Ett certifikat enligt SS-EN ISO 9606-1 visar att en enskild svetsare har klarat en svetsarprövning, medan intyget enligt SS-EN 1090-1 och certifikatet enligt ISO 3834 gäller företagets tillverkningskontroll och svetsning. Kiwa skriver att ISO 3834 certifierar företagets svetsprocesser, medan personcertifieringen av svetsare hör till ISO 9606.
Montage på byggarbetsplatsen följer andra regler än tillverkningen. Enligt Boverket är SS-EN 1090-1 inte tillämplig för arbeten utanför verkstaden, men bärande byggnadsdelar av stål ska ändå utföras enligt SS-EN 1090-2. Byggherren ansvarar för arbetena på byggarbetsplatsen och kommunen har tillsyn över byggprocessen. Nordcert erbjuder en frivillig certifiering av monteringsarbeten på byggplats enligt EN 1090-2 och EN 1090-4, så fråga den som monterar hur arbetet planeras, svetsas och kontrolleras.
Vilka fördelar ger EN 1090-certifiering?
För dig som beställare ger certifieringen ett dokumenterat sätt att kontrollera att tillverkaren har en granskad tillverkningskontroll och får CE-märka produkten. Den ersätter inte din egen bedömning av om produkten passar projektet.
Det praktiska värdet ligger i dokumenten. Boverket beskriver att prestandadeklarationen skapar spårbarhet mellan produkten, CE-märkningen, prestandadeklarationen och tillverkaren, bland annat genom ett referensnummer som anges på båda dokumenten. Intyget bygger på att ett anmält organ har bedömt tillverkningskontrollen, och enligt Kiwa genomförs periodiska revisioner årligen för att kontrollen ska upprätthållas.
Vad får du som beställare ut av certifieringen?
- En prestandadeklaration och CE-märkning som visar produktens deklarerade egenskaper.
- Spårbarhet mellan tillverkare, produkt och dokumentation.
- En bedömning av tillverkningskontrollen från ett anmält organ.
- Årliga periodiska revisioner som visar att kontrollen upprätthålls.
- Möjlighet att kontrollera intygets giltighet hos utfärdaren.
- Handlingar som kan lämnas vidare till kontrollansvarig.
Certifieringen har också gränser. Den säger ingenting om pris, leveranstid eller om en viss konstruktion är rätt vald för ditt byggnadsverk. Boverket understryker att det är byggherrens ansvar att välja byggprodukter med lämplig prestanda, och att det inte finns något undantag för specialtillverkade produkter. Läs därför prestandadeklarationen och jämför den med dina krav.
För verkstaden är certifieringen ett villkor för att få CE-märka sina bärverksdelar. Kiwa skriver att CE-märkningen ska göras av all tillverkning, även mindre arbeten. En verkstad som saknar intyg kan alltså inte lösa det genom att tillverka i liten skala.
Hur påverkar utförandeklasser tillverkningen?
Utförandeklassen, från EXC1 till EXC4, anger hur strikta kraven är på tillverkning, svetskvalitet och dokumentation. Enligt Kiwa är 1 den enklaste och 4 den mest avancerade klassen, och ju högre klass desto strängare krav.
Klassen följer av konstruktionen och bestäms inte av verkstaden. Kiwa skriver att eurokoderna avgör en konstruktions klass, och Bromma Stål skriver att valet baseras på hur stor skada en kollaps hade inneburit och görs av en behörig konstruktör. Be därför din konstruktör ange klassen i handlingarna, och be sedan verkstaden bekräfta att dess intyg omfattar den.
Hur skiljer sig utförandeklasserna åt?
- EXC1 är den enklaste klassen. Enligt Bromma Stål ställer den låga krav på svetskvalitet och spårbarhet och används till exempel för ladugårdar eller lagerbyggnader med låg risk.
- EXC2 är enligt Bromma Stål den vanligaste klassen, med normala krav. Kiwa anger att den förenklat gäller vanliga byggnader, och TÜV NORD skriver att majoriteten av byggprodukterna faller under EXC 2.
- EXC3 används enligt Bromma Stål där det finns stor risk för personskador vid en kollaps, med full spårbarhet ned på svetselektrod- och materialnivå. Kiwa nämner broar som exempel.
- EXC4 bygger på EXC3 med ytterligare skärpta krav på dokumentation och utförande. Kiwa nämner speciella byggnader som stora arenor och Bromma Stål nämner kärnkraftsområden.
Klassen styr vad du ska be om. Ett intyg som omfattar EXC1 till EXC3, som Skärås intyg gör, täcker inte EXC4. Om dina handlingar kräver en högre klass än den intyget anger kan verkstaden inte leverera den som CE-märkt produkt enligt det intyget. Jämför därför alltid klassen i dina handlingar med klasserna på intyget.
Klassen påverkar även svetsningen. Enligt Bromma Stål gäller ISO 3834-kraven från nivå 4 till nivå 2 beroende på klass, och Skärås skriver på sin webbplats att svetsade konstruktioner normalt utförs enligt ISO 3834-4 och att företaget för högre krav även är certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2. Det är ett exempel på hur samma verkstad kan arbeta på olika kravnivåer beroende på uppdraget.
Vilka tjänster erbjuder Skärås Svets & Mekaniska?
Skärås Svets & Mekaniska är en svets- och mekanisk verkstad på Stolpgatan 3 i Västerås. Företaget tillverkar, monterar och underhåller stålkonstruktioner och erbjuder även montage med minikranar, industriservice och reparationer, legotillverkning och mekanisk verkstad.
Enligt webbplatsen tillverkar företaget stommar med montage, traversbanor, ställverksstål och byggnadssmide, och stålstommar och balkar främst till industrier och byggföretag. Skärås utgår från kundens konstruktionsritningar om sådana finns. Annars hjälper företaget kunden att komma i kontakt med en konstruktör som kan ta fram underlaget. Företaget skriver att målet är att i framtiden kunna erbjuda en större helhet där det även sköter konstruktionen, men att det är något det håller på att utveckla. Montörerna har enligt webbplatsen de utbildningar och certifieringar som krävs för att montera stommarna på plats.
Skärås startade 1992 och är i dag 15 medarbetare med erfarenhet av reparationer inom industri och entreprenadmaskiner. Sedan 2008 tillverkar företaget i egna lokaler på Stolpgatan 3. Företaget skriver att närhet till kund och korta beslutsvägar är två av dess främsta styrkor.
Vilka certifikat anger Skärås på sin webbplats?
- Svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1.
- Företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1 och får därmed CE-märka sina byggprodukter.
- Företaget är certifierat mot utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3.
- Svetsade konstruktioner utförs normalt enligt ISO 3834-4, och för högre krav är företaget även certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2.
- Webbplatsen länkar även ett certifikat enligt SS-EN 15085.
Verkstadens uppgifter finns på sidan Mekanisk verkstad. Där anges att svetskunskapen är företagets kärna och att företaget utför arbeten i stål, rostfritt och aluminium med svetsmetoderna MMB (111), MIG/MAG (131, 135, 136, 138) och TIG (141). Portarna är 4,5 meter breda (port 1) respektive 5,0 meter breda (port 2 till 4) och 4,6 meter höga, traverserna har en lyfthöjd på 7,6 meter, och i verkstaden finns även en motviktstruck som lyfter 2 ton och en lastmaskin Volvo L90 som lyfter 7 ton. Den som vill jämföra med andra leverantörer kan ställa samma frågor till dem.
Utanför verkstaden har Skärås två minikranar, en Jekko SPX650 med maximal lyftvikt 5000 kg och en BGlift M250 med maximal lyftvikt 2500 kg och maximal räckvidd 16 meter, för arbeten i svåråtkomliga utrymmen. Företaget skriver att det har erfarna kranförare och att kunder kan hyra själva lyfttjänsten. Som ett av sina större projekt under 2021 nämner företaget montering av traversbalkar i ett utrymme där det inte gick att lyfta med mobilkran. För skärning har verkstaden en egen gas- och plasmaskärmaskin och kan enligt webbplatsen bearbeta material upp till 150 mm tjockt.
Kom ihåg att jämföra uppgifterna med ditt eget projekt. Det intyg som Skärås publicerar för SS-EN 1090-1 anger svetsprocesserna 135, 136 och 138 och materialgrupperna 1.1 och 1.2. Om din konstruktion är i rostfritt eller aluminium, eller kräver en annan svetsmetod, bör du fråga företaget direkt hur det omfattas. Telefonnumret är 021-12 35 90.
Hur väljer du rätt svetsverkstad för ditt projekt?
Börja med dina egna krav: konstruktion, utförandeklass, material, storlek och tidsplan. Be sedan alla leverantörer om samma handlingar och jämför svaren punkt för punkt. Certifikat visar att grunden finns, medan kapacitet och referenser visar om verkstaden passar just ditt projekt.
Vilka frågor ska du ställa till alla leverantörer?
- Vilket intyg enligt SS-EN 1090-1 har ni, och vilka utförandeklasser, svetsprocesser och materialgrupper omfattar det?
- Har ni ett certifikat enligt ISO 3834, och på vilken nivå?
- Vem är svetsansvarig, och har era svetsare giltiga certifikat för de metoder och material som ingår?
- Vilka moment utförs av underleverantörer, och hur följer ni upp dem?
- Vilka mått och lyftkapaciteter i verkstaden begränsar konstruktionens största delar?
- Hur sköts montaget, vilka lyftresurser finns på plats och hur dokumenteras arbetet?
- Kan ni visa referensuppdrag som liknar mitt i storlek och klass?
- Hur ser en leverans ut: prestandadeklaration på svenska, CE-märkning och konstruktionshandlingar?
Ställ frågorna skriftligen och spara svaren. Då blir det enkelt att lägga offerterna bredvid varandra, och det blir tydligt vilken leverantör som inte kan visa sina intyg. Be om offerter där transport och montage är egna poster, så att du ser vad de faktiskt kostar.
Hur jämför du offerterna på ett rättvist sätt?
Skicka samma förfrågningsunderlag till alla: ritningar, utförandeklass, material, krav på ytbehandling, leveransort, tidsplan och om montage ska ingå. Titta särskilt på poster som lätt faller bort: transport, lyft vid montage, ytbehandling som köps in, dokumentation som prestandadeklaration och CE-märkning samt hur ändringar och tillägg prissätts. Den här guiden anger inga priser, eftersom omfattning, klass och material skiljer sig mellan uppdrag.
Tänk på att ett certifikat inte ersätter ett besök. Om du har möjlighet, besök verkstaden före beställning. Du ser då maskiner, lokaler och hur arbetet organiseras, och kan ställa frågorna direkt till den som ansvarar för svetsningen. Intyget enligt SS-EN 1090-1 gäller en angiven tillverkningsanläggning, så kontrollera att det är den adressen du besöker.
Vilka frågor brukar beställare ha om EN 1090 och svetsverkstäder?
Här är korta svar på frågor som är bra att ha koll på när du jämför svetsverkstäder för stålkonstruktioner enligt EN 1090.
Vad är EN 1090-certifiering?
Certifiering enligt SS-EN 1090-1 innebär att ett anmält organ har bedömt en tillverkares tillverkningskontroll (bedömningssystem 2+). Den behövs för att deklarera prestanda och CE-märka bärverksdelar av stål och aluminium som tillverkas i verkstad, och intyget gäller en angiven tillverkningsanläggning.
Är CE-märkning ett godkännande av produkten?
Nej. Enligt Boverket innebär CE-märkningen att produktens egenskaper bedömts enligt en harmoniserad standard och att tillverkaren tar ansvar för att prestandan stämmer med prestandadeklarationen. Den är inte ett godkännande eller bevis på att produkten är lämplig i ett visst sammanhang, och det är byggherrens ansvar att välja produkter med lämplig prestanda.
Hur kontrollerar jag om en verkstad är certifierad?
Be om att få se intyget om tillverkningskontroll enligt SS-EN 1090-1 och kontrollera företaget, tillverkningsanläggningen, utförandeklasserna, svetsprocesserna och materialgrupperna. Giltigheten kan kontrolleras hos det organ som utfärdat intyget, och Skärås certifikat hänvisar till www.kiwa.com/fi.
Vad är utförandeklasser inom EN 1090?
Utförandeklasserna EXC1 till EXC4 anger hur strikta kraven är på tillverkning, svetskvalitet och dokumentation. EXC1 är den enklaste klassen och EXC4 den mest avancerade, enligt Kiwa. Klassen följer av konstruktionen och anges i handlingarna.
Vad är skillnaden mellan ett svetsarcertifikat och ett företagscertifikat?
Ett svetsarcertifikat enligt SS-EN ISO 9606-1 är personligt och visar att en svetsare har klarat en svetsarprövning. Företagscertifikat som intyget enligt SS-EN 1090-1 och certifikatet enligt ISO 3834 gäller företagets tillverkningskontroll och svetsprocesser.
Gäller SS-EN 1090-1 arbete på byggarbetsplatsen?
Nej. Enligt Boverket omfattar SS-EN 1090-1 bara bärverksdelar som tillverkas i verkstad, och arbeten på byggarbetsplatsen kan inte prestandadeklareras och CE-märkas enligt den standarden. Utförandekraven enligt SS-EN 1090-2 gäller dock både i verkstaden och på byggarbetsplatsen.
Gäller kraven även små verkstäder?
Ja. Boverket skriver att kraven på prestandadeklaration och CE-märkning gäller oavsett det tillverkande företagets storlek, och Kiwa skriver att CE-märkningen ska göras av all tillverkning, även mindre arbeten.
Vilka certifikat har Skärås Svets & Mekaniska?
Enligt skaras.se är svetsarna certifierade enligt SS EN ISO 9606-1, företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1 för utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3, och svetsade konstruktioner utförs normalt enligt ISO 3834-4. Företaget är även certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2, och certifikaten finns publicerade på webbplatsen.
Vilka är källorna?
- Boverket, CE-märkning SS-EN 1090-1, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggprodukter/cpr-2011/ce-markning-ss-en-1090-1/
- Boverket, CPR-2011 byggproduktförordningen, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggprodukter/cpr-2011/
- Kiwa, Certifiering enligt EN 1090-1, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/certifiering/certifiering-enligt-en-1090-1/
- Kiwa, Certifiering enligt ISO 3834, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/certifiering/certifiering-enligt-iso-3834/
- Kiwa, Certifiering av svetsare enligt ISO 9606, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/certifiering/certifiering-av-svetsare-iso-9606/
- Bromma Stål, Utförandeklasser: vad innebär det?, https://brommastal.se/kunskapsbank-stal/standarder-och-klassificeringar/utforandeklasser-vad-innebar-det/
- Bromma Stål, EN 1090: vad är det och varför är det viktigt?, https://brommastal.se/kunskapsbank-stal/en-1090-vad-ar-det-och-varfor-ar-det-viktigt/
- TÜV NORD, EN 1090 certifiering, https://www.tuv-nord.com/se/se/certifiering/en-1090/
- SIS, SS-EN 1090-2:2018+A1:2024, https://www.sis.se/en/produkter/construction-materials-and-building/structures-of-buildings/steel-structures/ss-en-1090-22018a12024/
- Nordcert, Stål, https://www.nordcert.se/sv/stal
- Skärås Svets & Mekaniska, Stålkonstruktioner, https://skaras.se/tjanster/stalkonstruktioner/
- Skärås Svets & Mekaniska, Mekanisk verkstad, https://skaras.se/mekanisk-verkstad/
- Skärås Svets & Mekaniska, Montage & minikranar, https://skaras.se/tjanster/montage-minikranar/
- Skärås Svets & Mekaniska, Legotillverkning, https://skaras.se/tjanster/legotillverkning/
- Skärås Svets & Mekaniska, Om företaget, https://skaras.se/om-foretaget/
- Skärås Svets & Mekaniska, certifikat SS-EN 1090-1 (0416-CPR-11898-01), https://skaras.se/wp-content/uploads/2022/02/en-1090-1-2009a1-2011.pdf
- Skärås Svets & Mekaniska, certifikat ISO 3834-2 (11897-04), https://skaras.se/wp-content/uploads/2025/03/3834-2-certnr-11897-04.pdf