Det här är en guide för byggföretag som ska köpa stålkonstruktioner och vill veta vad som bör vara avtalat om tillverkning, montage och CE-dokumentation innan arbetet börjar. Den går igenom vad CE-märkning enligt EN 1090-1 kräver av leverantören, hur utförandeklasser och svetsstandarden ISO 3834 hänger ihop, vilka dokument du kan be om och hur du kan jämföra leverantörer. Uppgifterna om standarderna kommer från A3CERT, Oppunda Svets och Kiwa, ansvarsfördelningen på byggplatsen från Arbetsmiljöverket, och uppgifterna om Skärås Svets & Mekaniska från företagets webbplats skaras.se.
Vad innebär stålentreprenad för byggföretag?
I den här guiden menas med stålentreprenad att en leverantör tillverkar och monterar stålkonstruktioner till ett byggprojekt och har ordning på dokumentationen. Begreppet är ett samlingsnamn; leverantörerna beskriver sina tjänster på olika sätt.
Skärås Svets & Mekaniska i Västerås skriver om sig själva: "Vi tillverkar, monterar och underhåller stålkonstruktioner". Företaget uppger att det tillverkar stommar med montage, traversbanor, ställverksstål och byggnadssmide, och att expertisen ligger i projekteringen och själva tillverkningen av stålkonstruktioner. Företaget utgår från kundens egna konstruktionsritningar om sådana finns.
Vilka delar ingår i en stålleverans?
- Projektering och konstruktionsunderlag, eller att leverantören utgår från era ritningar.
- Tillverkning av stålkonstruktionen i verkstad.
- Montage på plats, med lyft och tillträde planerade i förväg.
- CE-märkning och dokumentation som följer med leveransen.
- Underhåll eller kompletteringar efter leverans, om det avtalas.
Vad kräver CE-märkning enligt EN 1090-1 av en stålleverantör?
Leverantören måste vara certifierad enligt EN 1090-1 för att kunna CE-märka bärande stålkomponenter. A3CERT skriver att "certifiering enligt denna standard är en förutsättning för att kunna CE-märka era produkter" och att det är "ett krav som gäller sedan juli 2014".
A3CERT beskriver att företag som tillverkar lastbärande komponenter (bärverksdelar) som är dimensionerade med Eurocodes ska certifiera sig mot EN 1090-1, att utförandet ska följa EN 1090-2 och att tillverkaren därefter kan CE-märka sina produkter. Tillverkarens system för tillverkningsstyrning (FPC-system) ska enligt A3CERT vara certifierat av ett anmält organ, och tillverkaren utfärdar en prestandadeklaration för produkten.
Oppunda Svets beskriver samma kedja. Ett anmält organ granskar verkstadens system, rutiner, utrustning och personal och utfärdar certifikat. Kiwa, som erbjuder certifiering, skriver att CE-märkningen ska göras av all tillverkning, även mindre arbeten, och att företaget först efter certifikatet kan utföra prestandadeklaration och CE-märkning.
Vad innebär det i praktiken för dig som köper?
- Leverantören ska ha ett giltigt EN 1090-1-certifikat för den utförandeklass som ditt projekt kräver.
- Produkten ska åtföljas av prestandadeklaration och CE-märkning.
- Tillverkningen ska ha dokumenterade rutiner, något som certifieringen granskar.
- Kravet gäller även mindre arbeten, enligt Kiwa.
Hur hänger utförandeklasser och ISO 3834 ihop?
Utförandeklassen, EXC 1 till EXC 4, anger hur stränga kraven på tillverkningen är, och den bestämmer vilken nivå av ISO 3834 som svetsningen ska utföras enligt. A3CERT skriver att det finns fyra utförandeklasser där 1 är den enklaste och 4 den mest avancerade, och att konstruktören sätter klassen utifrån Eurocodes.
Enligt A3CERT och Oppunda Svets gäller ISO 3834-4 för EXC 1, ISO 3834-3 för EXC 2 och ISO 3834-2 för EXC 3 och EXC 4. Kiwa beskriver nivåerna som enkla (del 4), normala (del 3) och omfattande (del 2) kvalitetskrav och skriver att ISO 3834 är en standard som anger kvalitetskrav för svetsande företag. Oppunda Svets noterar att EXC 2 gäller som standard om utförandeklass saknas i handlingarna, vilket är ett skäl att skriva in klassen i förfrågan.
Kiwa ger också exempel på vilka byggnader som hör till vilken klass: EXC 2 för vanliga byggnader, EXC 3 för broar och EXC 4 för särskilda byggnader som stora arenor. Vilken klass ditt projekt faktiskt ska ha avgör konstruktören, inte leverantören.
Vilken nivå av ISO 3834 hör till vilken utförandeklass?
- EXC 1: ISO 3834-4, enkla kvalitetskrav.
- EXC 2: ISO 3834-3, normala kvalitetskrav.
- EXC 3 och EXC 4: ISO 3834-2, omfattande kvalitetskrav.
Skärås Svets & Mekaniska anger på sin webbplats att företaget är certifierat mot utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3. Arbeten med svetsade konstruktioner utförs normalt enligt ISO 3834-4, och för högre krav är företaget även certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2. Svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1.
Hur ber du om rätt CE-dokumentation steg för steg?
Du ber om rätt dokumentation genom att redan i förfrågan skriva in utförandeklass och krav på CE-märkning, och därefter be att få se leverantörens certifikat och de dokument som ska följa med leveransen. Här är en arbetsgång du kan följa.
1. Ange utförandeklass i handlingarna.
Skriv in EXC-klassen i konstruktionshandlingarna och i förfrågan. Saknas klassen gäller enligt Oppunda Svets EXC 2 som standard, så ett tydligt val minskar risken för missförstånd.
2. Be om leverantörens EN 1090-1-certifikat.
Be att få se certifikatet och kontrollera att det omfattar den utförandeklass som projektet kräver. Skärås Svets & Mekaniska visar sina certifikat på sin webbplats under rubriken "Visa certifikat".
3. Fråga vilken nivå av ISO 3834 som gäller.
Fråga efter svetsstandarden. Enligt A3CERT hör nivån ihop med utförandeklassen, och Kiwa skriver att valet av nivå beror på produkttyp, säkerhetsnivå, komplexitet och kundkrav.
4. Fråga efter svetsarnas certifikat.
Svetsarcertifikat enligt ISO 9606 är personliga. Kiwa skriver att certifikatet är personligt och giltigt i två till tre år, så be att få veta vilka svetsare som ska arbeta med ditt projekt och att certifikaten är aktuella.
5. Kom överens om vad som levereras.
Oppunda Svets anger att varje leverans ska följas av en prestandadeklaration och spårbar dokumentation, och räknar upp prestandadeklaration (DoP), CE-märke, svetsplan, egenkontroll, avvikelser och kalibreringsintyg för mätutrustning. Fråga leverantören vilka av dessa som ingår hos dem.
6. Spara dokumentationen samlad.
Lägg certifikat, prestandadeklaration, svetsplan och egenkontroller på samma ställe i projektmappen, så att de går att hitta vid slutbesiktning och senare underhåll.
Tips: CE-märkningen är tillverkarens deklaration av produktens prestanda efter att tillverkningskontrollen har certifierats. Den är därför inget garantibevis för varje enskild produkt, och dokumenten ovan är det du ska be att få se.
Varför ska du samordna tillverkning och montage?
Du samordnar tillverkning och montage för att ritningar, leveransordning, lyft och tillträde ska stämma överens mellan verkstaden och byggplatsen. Det handlar om att besluta i förväg vad som annars blir frågor mitt i projektet.
Vad behöver ni komma överens om?
- Vilka ritningar och vilken revision som gäller för tillverkningen.
- I vilken ordning delarna ska levereras och monteras.
- Hur delarna ska lyftas på plats och vilken kranutrustning som behövs.
- Vem som ansvarar för tillträde, uppställningsytor och fortlöpande kontakt.
- Hur avvikelser dokumenteras och vem som beslutar om åtgärd.
Skärås Svets & Mekaniska beskriver att företagets montörer har de utbildningar och certifieringar som krävs för att montera stommarna på plats. Företaget har även två minikranar för montage och uppger att det hyr ut krantjänster med erfarna kranförare. Jekko SPX650 anges med maximal lyftvikt 5000 kg och maximal lyfthöjd 23,5 meter, och BGlift M250 med maximal lyftvikt 2500 kg och maximal räckvidd 16 meter.
Företaget skriver också att närhet till kund och korta beslutsvägar är två av dess främsta styrkor. För dig som köper kan en tydlig kontaktperson hos leverantören underlätta samordningen, oavsett vilket företag du väljer.
Vilka kvalitetsuppgifter kan du be en leverantör redovisa?
Du kan be leverantören redovisa certifikat, svetsmetoder, utrustning och hur verkstaden är organiserad. Det som kan kontrolleras i handling är mer användbart än allmänna löften.
Vilka uppgifter lämnar Skärås Svets & Mekaniska på sin webbplats?
- Företaget startade 1992 och har idag 15 medarbetare.
- Svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1.
- Företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1 och har behörighet att CE-märka sina byggprodukter.
- Utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3, och ISO 3834-4 samt de högre nivåerna ISO 3834-3 och ISO 3834-2.
- Verkstadens areal är 1 230 kvm, med tre traverser på 8 ton, 6,3 ton och 3,2 ton.
- Svetsmetoderna MMB (111), MIG/MAG (131, 135, 136, 138) och TIG (141) för stål, rostfritt och aluminium.
Företaget grundades av Bengt Skärås, som startade verksamheten som enskild firma 1992 i Skärstad i Småland. Verkstaden flyttade till Västerås 1993, aktiebolaget bildades 1996 och produktionen flyttade till egna lokaler 2008, enligt tidslinjen på sidan Om företaget.
Vad måste en tillverkare ha på plats för att bli certifierad?
En tillverkare behöver välja utförandeklass, ha certifierad svetspersonal och ett dokumenterat system för tillverkningskontroll. Det beskriver Kiwa bland kraven för att bli certifierad enligt EN 1090-1.
Kiwa skriver att systemet för tillverkningskontroll (FPC) är en uppsättning manualer med rutiner och scheman för hur arbetet ska utföras. Där tillverkaren använder svetsning ska den enligt Kiwa använda en kvalificerad WPS, alltså en svetsmetodbeskrivning. Svetsarna ska vara certifierade, och Kiwa beskriver svetsarcertifikatet enligt ISO 9606 som personligt, giltigt i två till tre år och inriktat på svetsarens förmåga att utföra manuella eller delvis mekaniserade metoder som MMA, MIG/MAG eller TIG.
För dig som köper betyder det att många av de frågor du vill ställa redan har ett svar i leverantörens eget kvalitetssystem. Be att få veta hur rutinerna fungerar för just ditt uppdrag, och be om de dokument som bekräftar det.
Vad granskas vid certifieringen?
- Valet av utförandeklass.
- Svetspersonalens certifikat.
- Tillverkningskontrollen (FPC) med manualer, rutiner och scheman.
- Användningen av kvalificerad svetsmetodbeskrivning (WPS) vid svetsning.
- Enligt Oppunda Svets även verkstadens system, utrustning och personal.
Vem ansvarar för arbetsmiljön när stål monteras på byggplatsen?
Byggherren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön i ett byggprojekt, och varje entreprenör ansvarar för sina anställda. Arbetsmiljöverket beskriver hur ansvaret fördelas mellan byggherre, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer.
Enligt Arbetsmiljöverket har byggherren "ett övergripande ansvar för att se till att arbetsmiljörisker förebyggs" och ska utse lämpliga byggarbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U, se till att Bas-P arbetar fram en arbetsmiljöplan och förhandsanmäla större byggprojekt till Arbetsmiljöverket. Bas-P samordnar projektörerna under planeringen, och Bas-U samordnar och kontrollerar att de olika entreprenörerna inte skapar risker för varandra under byggskedet. Entreprenören har arbetsmiljöansvar för sina anställda och ska följa Bas-U:s instruktioner.
För en stålleverans betyder det att tillverkare och montör bör känna till vem som är Bas-U i projektet och hur montaget ska passa in i arbetsmiljöplanen. Det är något att ta upp redan när du begär offert, så att tillträde, lyft och tidpunkter kan planeras tillsammans.
Vilka roller är bra att känna till?
- Byggherre: övergripande ansvar för att arbetsmiljörisker förebyggs.
- Bas-P: samordnar projektörerna i planeringsskedet.
- Bas-U: samordnar och kontrollerar entreprenörerna under byggskedet.
- Entreprenör: arbetsmiljöansvar för sina anställda.
- Projektör: ska inom ramen för sitt uppdrag förebygga ohälsa och olycksfall.
Vad bör en förfrågan om stålkonstruktioner innehålla?
En förfrågan bör innehålla ritningar, utförandeklass, krav på CE-märkning och dokumentation, önskad leveranstid och vad som gäller för montaget. Ju mer som är tydligt från början, desto enklare blir det att jämföra svaren.
Vilka uppgifter hjälper leverantören att svara rätt?
- Konstruktionsritningar och revision, eller en beskrivning av vad leverantören ska projektera.
- Utförandeklass enligt EN 1090-2, så att ISO 3834-nivån blir given.
- Krav på prestandadeklaration, CE-märkning och övrig dokumentation.
- Önskad leveranstid och tidplan för montaget.
- Uppgifter om tillträde, lyft och uppställningsytor på byggplatsen.
- Kontaktperson hos byggherren eller i projektet, och uppgift om vem som är Bas-U.
Ge gärna samma underlag till flera leverantörer. Då jämför du erbjudandena på lika villkor, och du ser tidigt om någon läser kraven på ett annat sätt än du.
Vad ska du tänka på när du väljer leverantör?
Välj en leverantör som kan visa de certifikat som ditt projekt kräver, som kan beskriva hur tillverkning och montage går till och som svarar tydligt på dina frågor. Priset är bara en del av jämförelsen.
Vilka frågor kan du ställa?
- Vilka certifikat finns, och vilken utförandeklass omfattar de?
- Vilken ISO 3834-nivå gäller för det här arbetet?
- Vilka svetsare arbetar med uppdraget och är deras certifikat aktuella?
- Vilka dokument följer med leveransen?
- Vem sköter montaget, och med vilken utrustning?
- Vilka delar av arbetet utförs av underleverantörer eller samarbetspartners?
Den sista frågan är relevant eftersom en verkstad kan använda partners för vissa moment. Skärås Svets & Mekaniska skriver till exempel att företaget använder tillförlitliga partners och en egen gas/plasma-skärmaskin för små serier med kort leveranstid.
Jämför offerter på samma underlag: samma ritningar, samma utförandeklass och samma krav på dokumentation. Då ser du skillnaderna i omfattning och villkor i stället för i hur uppdraget har tolkats.
Hur går du vidare med en offertförfrågan?
Du går vidare genom att beskriva uppdraget, bifoga ritningar om du har dem och skriva ut kravet på utförandeklass och CE-dokumentation. Kontaktuppgifterna finns på företagets webbplats.
Hos Skärås Svets & Mekaniska finns ett formulär med rubriken "Beskriv ditt ärende så hjälper vi dig" på sidan Kontakt. Där anger du namn, telefon och e-post, väljer tjänsteområde, till exempel stålkonstruktioner eller montage och minikranar, och skriver ett meddelande. Du kan också ringa 021-12 35 90. Företaget finns på Stolpgatan 3 i Västerås.
Beskriv ditt stålprojekt för Skärås Svets & Mekaniska via kontaktformuläret.
Vilka vanliga frågor finns om stålentreprenad och CE-märkning?
Vad är CE-märkning av stålkonstruktioner?
CE-märkning av bärande stålkonstruktioner sker enligt EN 1090-1. A3CERT skriver att certifiering enligt standarden är en förutsättning för att kunna CE-märka produkterna, och att kravet gäller sedan juli 2014.
Vad är en utförandeklass?
Utförandeklasserna EXC 1 till EXC 4 anger hur stränga kraven på tillverkningen är. A3CERT skriver att 1 är den enklaste och 4 den mest avancerade och att konstruktören bestämmer klassen.
Vilken ISO 3834-nivå hör till vilken klass?
Enligt A3CERT och Oppunda Svets hör ISO 3834-4 till EXC 1, ISO 3834-3 till EXC 2 och ISO 3834-2 till EXC 3 och EXC 4.
Vilka dokument ska följa med en leverans?
Oppunda Svets anger att leveransen ska följas av en prestandadeklaration och spårbar dokumentation, och nämner prestandadeklaration (DoP), CE-märke, svetsplan, egenkontroll, avvikelser och kalibreringsintyg för mätutrustning.
Vilka tjänster beskriver Skärås Svets & Mekaniska på sin webbplats?
Stålkonstruktioner med tillverkning, montering och underhåll, montage och minikranar, industriservice och reparation samt legotillverkning av små serier.
Vilka certifieringar anger Skärås Svets & Mekaniska?
Svetsarna är certifierade enligt SS EN ISO 9606-1, och företaget är certifierat mot SS-EN 1090-1, utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3 samt ISO 3834-4, ISO 3834-3 och ISO 3834-2.
Gäller kravet på CE-märkning även små stålarbeten?
Kiwa skriver att CE-märkningen ska göras av all tillverkning, även mindre arbeten som utförs av stålleverantörer.
Läs mer: Leverantör av CE-märkta stålkonstruktioner och Stålkonstruktioner och montage på byggarbetsplats.