Frågan om CE-märkta traversbanor dyker ofta upp när en industrihall ska byggas eller byggas om. Svaret är mindre självklart än många tror: det avgörs av vad produkten är, vilken standard den omfattas av och hur den används. Den här guiden bygger på Boverkets information om CE-märkning enligt SS-EN 1090-1 och på uppgifter från Skärås Svets & Mekaniska om hur företaget arbetar med stålkonstruktioner och traversbanor. Vi anger källa för varje regel och lämnar det slutliga avgörandet för just din konstruktion till konstruktören och Boverket.
Måste en traversbana vara CE-märkt?
Inte alltid. CE-märkning enligt SS-EN 1090-1 gäller bärverksdelar i stål som tillverkas i verkstad och blir en del av ett byggnadsverk. Boverkets broschyr om CE-märkning anger att traversbalkar som huvudregel inte ska CE-märkas enligt EN 1090-1, om de inte har en stabiliserande funktion för byggnaden.
Boverket skriver att prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för produkter som omfattas av SS-EN 1090-1 sedan 1 juli 2014, och att tillverkaren ansvarar för att bedöma om en produkt omfattas av byggproduktförordningen. Förordningen gäller bara byggprodukter, det vill säga produkter som är avsedda att varaktigt ingå i ett byggnadsverk och påverka dess prestanda, i det här fallet bärförmåga, stadga och beständighet. I broschyren från 2016 står det: "Traversbalkar ska som huvudregel inte CE-märkas enligt EN 1090-1, då de inte utgör en bärverksdel i byggnadsverket. Om en traversbalk har en för byggnaden stabiliserande funktion, så är den däremot en bärverksdel i byggnadsverket och ska CE-märkas enligt EN 1090-1." Broschyren tillägger att byggnadsverket ska dimensioneras så att det håller för belastningen från traversbalkarna och deras avsedda användning.
Det betyder att svaret beror på konstruktionen. Enligt broschyrens resonemang kan en traversbana som även har en stabiliserande funktion för byggnaden behöva CE-märkas, medan en som inte påverkar byggnadens bärförmåga normalt inte omfattas av den standarden. Boverket påpekar dessutom att det kan finnas krav i annan EU-lagstiftning för konstruktioner som inte är byggprodukter. Be därför alltid konstruktören och leverantören skriva ner vilken regel som gäller för just din bana.
Vilka frågor avgör om CE-märkning krävs?
- Är konstruktionen en byggprodukt, alltså avsedd att varaktigt ingå i ett byggnadsverk?
- Påverkar den byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet, till exempel genom en stabiliserande funktion?
- Är den tillverkad i verkstad? SS-EN 1090-1 omfattar enligt Boverket bara bärverksdelar som tillverkas i verkstad, inte arbeten på byggarbetsplatsen.
- Omfattas produkten av en annan harmoniserad standard, eller ingår den i en maskin?
1. Ta reda på om det är en byggprodukt
Fråga konstruktören om traversbanan ska ingå i byggnadens bärverk eller stå som en separat konstruktion som bara bär kranen. Det avgör om byggproduktförordningen alls är tillämplig.
2. Kontrollera om SS-EN 1090-1 gäller
Boverket anger att standarden gäller bärverksdelar tillverkade i verkstad. Skriv ner i förfrågan vilka delar som ska tillverkas i verkstad och vilka som monteras på plats.
3. Be om beskedet skriftligt
Be leverantören och konstruktören ange i handlingarna om traversbanan ska prestandadeklareras och CE-märkas, och i så fall enligt vilken standard.
Vad är en traversbana?
En traversbana, eller kranbana, är konstruktionen som bär upp en traverskran. Kiwa beskriver den som "den del som bär upp traverskranen och utsätts för stora belastningar under sin livstid".
Själva kranen är en maskin för sig. Standarden SS-EN 1993-6, som enligt SIS ger regler för dimensionering av kranbanor och gäller särskilt för inomhus- och utomhusbanor för travers- och monorailkranar, fastställdes i sin andra utgåva den 19 mars 2026. Standarden är ett underlag för dimensionering och är inte detsamma som CE-märkning. Skärås Svets & Mekaniska skriver på sin webbplats att företaget tillverkar stommar med montage, traversbanor, ställverksstål och byggnadssmide, och att det arbetar med traversbanor och anpassade lyftutrustningar genom punktinsatser och återkommande service- och reparationsuppdrag.
Vad innebär CE-märkning enligt SS-EN 1090-1 för tillverkaren?
Tillverkaren måste vara certifierad, upprätta en prestandadeklaration och CE-märka produkten. Boverket skriver att tillverkare av byggprodukter som omfattas av SS-EN 1090-1 behöver vara certifierade mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna.
För SS-EN 1090-1 gäller enligt Boverket bedömningssystem 2+. Ett anmält organ bedömer företagets tillverkningskontroll och utfärdar ett intyg, även kallat certifikat, som gäller för tillverkarens tillverkningsanläggning. Certifieringen avser alltså företagets tillverkningskontroll och inte enskilda personer. En enskild "certifierad stålkonstruktör" ersätter inte tillverkarens certifiering. Boverket skriver också att prestandadeklarationen och CE-märkningen ska vara två olika dokument, och att prestandadeklarationen för produkter som säljs i Sverige ska vara skriven på svenska.
Standarden innehåller inga egna regler för dimensionering eller tillverkning. Kraven på dimensionering finns i eurokoderna och i Boverkets föreskrifter, och utförandet följer SS-EN 1090-2 för stål, både i verkstaden och på byggarbetsplatsen. A3CERT, ett certifieringsföretag, skriver att tillverkarens system för tillverkningsstyrning ska vara certifierat mot EN 1090-1 av ett anmält organ, och att den certifierade tillverkaren ska utge en prestandadeklaration och CE-märka produkten.
1. Kontrollera tillverkarens certifiering
Be att få se intyget från det anmälda organet. Boverket skriver att intyget gäller tillverkarens tillverkningsanläggning, och att metoden för att redovisa egenskaperna framgår av intyget.
2. Be om prestandadeklaration och CE-märkning
Dokumenten ska enligt Boverket vara två olika handlingar. Be att få prestandadeklarationen på svenska innan beställningen avgörs.
3. Läs vem som ansvarar för dimensioneringen
Boverket anger att standarden har fyra metoder för hur tillverkaren redovisar produktens egenskaper, beroende på om tillverkaren eller köparen ansvarar för dimensioneringen. Kontrollera vilken som gäller i din beställning.
4. Följ upp i byggprocessen
Byggherren ska enligt Boverket kunna visa att byggprodukter med bedömda egenskaper har använts. Spara prestandadeklarationen och CE-märkningen tillsammans med övriga handlingar.
Vilka dokument bör finnas när en traversbana omfattas av CE-märkning?
Det ska finnas en prestandadeklaration och en CE-märkning, och vanligtvis även de konstruktionshandlingar som prestandadeklarationen hänvisar till. Boverket anger att tillverkaren ska lämna dem till köparen eller dennes representant, till exempel den kontrollansvarige.
Enligt Boverket ska de relevanta dokumenten som huvudregel bifogas prestandadeklarationen när prestandan anges genom en hänvisning till tillverkningsdokumentation eller konstruktionsberäkningar. Köparen, den kontrollansvarige eller byggnadsnämnden ska däremot inte behöva efterfråga underliggande dokumentation som avser tillverkningskontrollen. Den som misstänker att uppgifterna är felaktiga eller missvisande ska i stället kontakta Boverket, som är marknadskontrollmyndighet. Boverket tillägger att det inte finns något undantag för specialtillverkade produkter: byggherren måste förvissa sig om produktens lämplighet utifrån uppgifterna om dess väsentliga egenskaper.
Vilka handlingar kan du be om?
- Prestandadeklaration på svenska, om produkten omfattas av SS-EN 1090-1.
- CE-märkning av produkten.
- De konstruktionshandlingar eller beräkningar som prestandadeklarationen hänvisar till.
- Uppgift om vilken utförandeklass (EXC) konstruktionen är tillverkad i.
- Uppgift om vilken standard traversbanan är dimensionerad enligt, till exempel SS-EN 1993-6.
- Handlingar för kranen från kranleverantören, eftersom kranen är en maskin för sig.
CE-märkningen intygar enligt Boverket att den redovisade prestandan är korrekt, men den innebär inte automatiskt att produkten är lämplig att använda i den konkreta situationen. Det avgör byggherren utifrån prestandadeklarationen.
Hur skiljer sig CE-märkning av stål från CE-märkning av maskiner?
Byggproduktförordningen gäller bara byggprodukter, och en maskin är inte en byggprodukt. Boverket skriver att en lastbärande stålkonstruktion bara är en byggprodukt om den är avsedd att varaktigt ingå i ett byggnadsverk.
I broschyren förklarar Boverket att en stålkonstruktion som ingår i en maskin, men som inte påverkar byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet, inte är en byggprodukt enligt byggproduktförordningen. Boverkets schema påpekar att det i sådana fall kan finnas krav i annan lagstiftning, exempelvis maskindirektivet. Det är en viktig skillnad för den som köper en komplett lyftlösning: kranen och banan kan omfattas av olika regler och olika handlingar, och därför är det bra att fråga båda leverantörerna om vad som gäller för respektive del. Skärås skriver att företaget arbetar med traversbanor och anpassade lyftutrustningar, men webbplatsen anger inte vilka regler som gäller för respektive leverans, så det bör klargöras i offerten.
Vad bör en beställare göra i planeringen av en traversbana?
Klargör tidigt vem som dimensionerar, vilken standard som gäller och vilka handlingar som ska följa med. Boverket skriver att byggnadsverket ska dimensioneras så att det håller för belastningen från traversbalkarna, oavsett om de ska CE-märkas.
Vilka punkter är bra att gå igenom i planeringen?
- Ange kranens kapacitet och hallens planerade användning i förfrågan, så att konstruktören kan dimensionera banan och byggnaden.
- Be konstruktören skriva ner om traversbanan har en stabiliserande funktion för byggnaden.
- Klargör vem som ansvarar för dimensioneringen, tillverkaren eller du som köpare, eftersom det styr hur prestandan redovisas.
- Ta upp montaget separat: SS-EN 1090-1 omfattar inte arbeten på byggarbetsplatsen, men utförandekraven gäller även där.
- Planera för underhåll och kontroll efter driftstart, eftersom arbetsgivaren ansvarar för det.
Vad är utförandeklasser och ISO 3834?
Utförandeklasserna EXC 1 till EXC 4 anger hur höga krav som ställs på tillverkningen, där 1 är den enklaste och 4 den mest avancerade. Svetskvalitetsstandarden ISO 3834 delas in i delar som motsvarar klasserna.
A3CERT anger att ISO 3834-4 hör ihop med EXC 1, ISO 3834-3 med EXC 2, och ISO 3834-2 med EXC 3 och EXC 4. Som exempel nämner A3CERT att EXC 3 gäller bland annat dynamiskt påkända konstruktioner och broar. Vilken klass som gäller för en traversbana ska konstruktören ange i handlingarna. Skärås Svets & Mekaniska skriver att företaget är certifierat mot utförandeklasserna EXC 1, EXC 2 och EXC 3, att arbeten innehållande svetsade konstruktioner normalt utförs enligt ISO 3834-4 och att företaget för högre krav även är certifierat mot ISO 3834-3 och ISO 3834-2. Svetsarna är enligt företaget certifierade enligt SS EN ISO 9606-1.
Vem ansvarar för vad när en traversbana används?
Tillverkaren ansvarar för prestandadeklaration och CE-märkning när produkten omfattas av SS-EN 1090-1, byggherren ansvarar för att byggnadsverket uppfyller kraven och för att använda lämpliga produkter, och arbetsgivaren ansvarar för underhåll och kontroll av lyftutrustningen.
Boverket är marknadskontrollmyndighet för byggprodukter och Swedac anmäler de organ som certifierar tillverkarna. När banan är i drift skriver Arbetsmiljöverket att arbetsgivaren ska underhålla och kontrollera lyftanordningar, utföra egenkontroll och föra journal. Vissa anordningar ska dessutom besiktigas av ett ackrediterat kontrollorgan, och arbetsgivaren ansvarar för att besiktningen äger rum. Vilka anordningar och vilka intervall som gäller anges i AFS 2023:11, 13 kap. och bilaga 12. Kiwa, som erbjuder kontroll av kranbanor, skriver att arbetsgivaren har ansvar för att kranbanan behåller sina egenskaper över tid och att intervallet för deras kontroll oftast varierar mellan 1 och 5 år beroende på kranens drift. Det är ett leverantörsuttalande och inte en föreskrift, så läs föreskriften för det som gäller din anläggning.
Vad händer om en produkt som ska vara CE-märkt saknar märkning?
Boverket anger att en byggprodukt som omfattas av en harmoniserad standard ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkt för att få säljas. Saknas dokumenten kan Boverket som marknadskontrollmyndighet utreda frågan.
Boverket skriver att den som misstänker att uppgifterna i produktdokumentationen är felaktiga eller missvisande ska kontakta marknadskontrollmyndigheten Boverket. För köparen innebär det i praktiken att man bör reda ut om en produkt omfattas av märkningskravet innan beställningen, i stället för att upptäcka en brist efter leverans.
Hur kan Skärås Svets & Mekaniska hjälpa till med traversbanor och dokumentation?
Skärås Svets & Mekaniska tillverkar traversbanor i stål med montage och är certifierat mot SS-EN 1090-1. Företaget skriver att det därmed har behörighet att CE-märka sina byggprodukter.
Enligt företagets webbplats utgår Skärås från kundens egna konstruktionsritningar om sådana finns, och annars hjälper företaget till med kontakt med en konstruktör som kan ta fram underlaget. Skärås skriver att företagets egen konstruktionsverksamhet är något som man arbetar med att utveckla. Montörerna har enligt företaget den utbildning och de certifieringar som krävs för att montera stommar på plats. Företaget har cirka 15 medarbetare och verkstad på Stolpgatan 3 i Västerås, och företagets tidslinje på webbplatsen börjar 1992. Om en viss traversbana ska levereras med prestandadeklaration och CE-märkning beror på konstruktionen, som beskrivits ovan, och bör därför klargöras i offerten.
Vad bör du fråga Skärås om i en förfrågan?
- Ska traversbanan omfattas av CE-märkning enligt SS-EN 1090-1, och vem avgör det?
- Vilken utförandeklass och vilken svetskvalitet (ISO 3834) gäller för konstruktionen?
- Vem tar fram konstruktionsritningarna, och vilken standard dimensioneras banan enligt?
- Ingår montage, och vilka certifieringar har montörerna?
- Vilka handlingar följer med leveransen?
Kontakta Skärås Svets & Mekaniska på 021-12 35 90 eller via kontaktformuläret på skaras.se/kontakt. Beskriv gärna hallens planerade användning, kranens kapacitet och om du har konstruktionsritningar.
Vilka vanliga frågor finns om CE-märkta traversbanor?
Här är svar på några vanliga frågor, med källor enligt avsnitten ovan.
Är CE-märkning ett krav för alla traversbanor?
Nej. Boverkets broschyr anger att traversbalkar som huvudregel inte ska CE-märkas enligt EN 1090-1, om de inte har en stabiliserande funktion för byggnaden. Om traversbanan är en del av byggnadens bärverk kan märkning krävas. Konstruktören bör ange vad som gäller.
Vad är skillnaden mellan prestandadeklaration och CE-märkning?
Boverket skriver att byggproduktförordningen kräver att prestandadeklarationen och CE-märkningen är två olika dokument. Tillverkaren upprättar prestandadeklarationen och CE-märker produkten.
Måste tillverkaren vara certifierad?
Ja, för produkter som omfattas av SS-EN 1090-1. Boverket skriver att tillverkaren behöver vara certifierad mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna. Certifieringen avser tillverkarens tillverkningskontroll.
Vad är EN 1090?
EN 1090 är en standardserie. Enligt Boverket är SS-EN 1090-1 den harmoniserade standarden för CE-märkning av bärverksdelar i stål och aluminium, SS-EN 1090-2 är utförandestandarden för stål och SS-EN 1090-3 gäller aluminium.
Gäller CE-märkningen även montaget på plats?
Nej. Boverket skriver att SS-EN 1090-1 bara omfattar bärverksdelar som tillverkas i verkstad. Arbeten på byggarbetsplatsen omfattas inte, men utförandekraven i SS-EN 1090-2 gäller både i verkstaden och på plats.
Vem kontrollerar att CE-märkningen är korrekt?
Boverket är marknadskontrollmyndighet och kan kontrollera att prestandadeklarationer och CE-märkning finns och är korrekta för produkter som säljs i Sverige.
Läs mer: Prisvärd leverantör av traversbanor för industrifastigheter, Leverantör av CE-märkta stålkonstruktioner, Köpa traversbana med montage, CE-märkta stålkonstruktioner för byggnader 2026 och Certifierad svetsentreprenör.
Vilka källor bygger artikeln på?
Artikeln bygger på Boverket, A3CERT, SIS, Kiwa, Arbetsmiljöverket och Skärås Svets & Mekaniskas egen webbplats.
Vilka källor har använts?
- Boverket, CE-märkning SS-EN 1090-1: https://www.boverket.se/1090
- Boverket, CE-märkning av bärande konstruktioner i stål och aluminium (2016): https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/cemarkning-barande-konstruktioner-i-stal-och-aluminium.pdf
- A3CERT, EN 1090-1: https://a3cert.com/certifieringar/en-1090-1-ce-markning-av-byggstal/
- SIS, SS-EN 1993-6:2026: https://www.sis.se/en/produkter/construction-materials-and-building/eurocodes/eurocodes-others/ss-en-1993-62026/
- Kiwa, Tillståndskontroll av kranbanor: https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/besiktning/tillstandskontroll-av-kranbanor-till-traverskranar/
- Arbetsmiljöverket, Underhåll och kontroll av lyftanordningar: https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/anvandning-av-arbetsutrustning/lyftanordningar-och-lyftredskap/underhall-och-kontroll-av-lyftanordningar-och-lyftredskap/
- Skärås Svets & Mekaniska, Stålkonstruktioner: https://skaras.se/tjanster/stalkonstruktioner/
- Skärås Svets & Mekaniska, Om företaget: https://skaras.se/om-foretaget/
- Skärås Svets & Mekaniska, Kontakt: https://skaras.se/kontakt/